Mot en av Sveriges viktigaste dricksvattentäkter finns nu nya hot, skriver Havs- och vattenmyndigheten.
– Klimatförändringarna kommer att förändra hela detta kallvattenekosystem som har varit mer eller mindre oförändrat sedan inlandsisen drog sig tillbaka, säger Måns Lindell limnolog på Vätternvårdsförbundet i nya numret av tidningen Hav & Vatten.
I dag förser Vättern cirka 250 000 personer med dricksvatten och siffran kan öka, skriver Havs- och vattenmyndigheten.
Måns Lindell ska varna för att en varmare Vättern även kan slå hårt mot djur- och växtliv i sjön, till exempel rödingen. Andra hot är kemikalier från hushållens avlopp, främmande arter som vandrarmusslan och mikroplaster.
Forskare vid Örebro universitet har i en pilotstudie sett att halterna av mikroplaster ligger tio gånger högre i Vättern än i Östersjön. Mikroplaster är små plastpartiklar som lossnar från exempelvis bildäck, fleecetröjor och rengöringsprodukter.
– Vättern är en förlorare när det gäller miljögifter. Att vattnet stannar så länge är normalt en fördel eftersom det renar vattnet väl, men i det här sammanhanget vänds det till en nackdel, säger Måns Lindell.
Ett annat problem som pekas ut av Havs- och vattenmyndigheten är spridningen av tungmetallen bly i sjön – på grund av aktiviteten vid försvarsmaktens flygskjutfält Hammaren vid F7 Såtenäs. Försvarsmakten har också fått tillstånd att öka antalet övningsskott från 1 000 till 69 000 per år, vilket lett till överklaganden.
– Vi behöver övningsskjuta mer eftersom många piloter går i pension snart, så nya måste läras upp. Sedan har vi ett försämrat omvärldsläge. Även andra länder kan behöva komma hit och samöva, säger Leif Ljungqvist till Hav & Vatten.
