Svenskt Vatten lanserar sin senaste rapport med titeln: Verktyg för måluppföljning i regionala vattenförsörjningsplaner med hållbarhetsindex som utgångspunkt.
Medverkande författare är: Per Sander, Ramböll; Lena Blom, Göteborgs Stad, Kretslopp och vatten; Joanna Friberg och Lars Heineson, Göteborgsregionens kommunalförbund; Erik Kärrman och Annika Malm, RISE Research Institutes of Sweden.
Inom ramen för projektet har projektdeltagarna tagit fram en uppföljningsmodell för regionala vattenförsörjningsplaner med utgångspunkt i Svenskt Vattens hållbarhetsindex. Med hjälp av modellen ska man kunna ta reda på om åtgärder leder mot målen och en hållbar vattenförsörjning.
För att säkra vattenförsörjningen har man på många håll i Sverige tagit fram regionala vattenförsörjningsplaner eller håller på att göra det. Göteborgsregionens kommuner har tagit fram en plan som underlag för en gemensam strategi för vattenförsörjning. Vattenförsörjningsplanen utvecklades åren 2011–2014 parallellt med Svenskt Vattens hållbarhetsindex, som är ett verktyg som kommunerna kan använda för att utveckla VA-verksamheten, skriver Svenskt Vatten.
För att planer ska ge möjlighet till effektiva åtgärder behöver de följas upp regelbundet. Projektet har tagit fram en uppföljningsmodell för regionala vattenförsörjningsplaner. Modellen ger ett mått på hur kommunerna lever upp till planen, och ett underlag för att utvärdera i vilken grad åtgärder leder mot planens mål. Arbetet har genomförts i en arbetsgrupp med representanter från Göteborgsregionens kommunalförbund (GR), Göteborgs Stad Kretslopp och vatten, Ramböll och RISE Research Institutes of Sweden. Ett nära samarbete med GR:s medlemskommuner har varit en förutsättning för att lyckas, lyfter Svenskt Vatten.
Projektets uppföljningsmodell utgår från parametrarna i Svenskt Vattens hållbarhetsindex, men syftar inte till att modifiera hållbarhetsindex och är ingen officiellt sanktionerad tillämpning av verktyget. Projektet har också tagit avstamp i nio delmål som har definierats i Göteborgsregionens vattenförsörjningsplan. Delmålen handlar bland annat om tillgång till råvatten, beredskap för att möta klimatförändringar samt säkerhet i produktion och distribution. Modellen har 48 indikatorer; 22 av dessa är hämtade från hållbarhetsindex. De resterande 26 indikatorerna är unika för modellen för att spegla den regionala vattenförsörjningsplanens mål. Svar på indikatorfrågorna samlas in genom en enkät.
Värderingen av svaren på indikatorfrågorna i modellen bygger på samma metodik som i hållbarhetsindex. Men modellens resultat är inget hållbarhetsindexresultat eftersom det bygger på delvis andra indata och annorlunda värdering, lyfter Svenskt Vatten. Svaren värderas i färgerna grön (bra status), gul (bör förbättras) eller röd (måste åtgärdas) och samlas ihop till ett resultat för varje delmål som visar var kommunen befinner sig i arbetet. Det sammanlagda resultatet för alla kommuner i en region kan ge en bild av vilka som är de gemensamma utmaningarna. En provomgång i Göteborgsregionen visade att uppföljningsmodellen och värderingsmetodiken fungerar som mätverktyg för frågor som är gemensamma för regionen och mellan kommunerna.
Projektet ska tydligt ha visat att det är viktigt att en plan har väl definierade mål för att uppföljning med modellen ska bli meningsfull, och sådana mål saknas i de flesta regionala vattenförsörjningsplaner som tas fram i dag, menar Svenskt Vatten. En slutsats av projektet är dock att de indikatorer och den värderingsmetodik som tagits fram kan användas vid revidering av befintliga regionala vattenförsörjningsplaner eller som underlag när man ska ta fram nya planer.
