Text: Simon Matthis
Just nu upplever Norrland en industriell guldålder av sällan skådat slag. Hybrits, Northvolts, LKAB:s och senast det nystartade bolaget H2 Green Steels miljardsatsningar i norr har en sak gemensamt: de är samtliga mycket elintensiva vilket kan få till följd att Norrland kan kommat att behöva sin el själv. De 75 miljarder kronor som Svenska Kraftnät vikt åt utbyggd överföringskapacitet kanske är pengar kastade i sjön - de kanske skulle göra bättre nytta i utbyggt energikapacitet.
Den rika och stabila tillgången på el, inte minst fossilfri el, har lockat en helt ny typ av industrier till Sverige, till exempel megabatterifabriker och giganter som Facebook, Microsoft och Google hänger på låset för att få etablera elslukande datahallar här. I stora delar av världen drivs datacenter med fossil energi.
Ett av de robustaste systemen i världen
Men förutom tillgången på ”grön” energi, som företag måna om sitt varumärke gärna vill associera sig med, är det svenska systemet också mycket robust, vilket kan vara ett annat starkt lockbete för företag med mycket störningskänslig verksamhet.
Nils-Olov Lindfors, centerpartistiskt regionråd med ansvar för regional utveckling i Region Norrbotten, menar att vi i Sverige har ett av de robustaste elsystemen i världen.
– Det är väldigt hållbart. Det har aldrig inträffat att nätet fått stängas av medan detta hör till vardagen i många andra länder, säger han.
Nils-Olov Lindfors är mer orolig för vad som kan hända om elproduktionen inte räcker till för de ökande elbehoven, som kommer med de elintensiva megasatsningarna på batteriproduktion och fossilfritt stål.
– Kunskapsnivån är bristfällig när det gäller utveckling av elkraftsbehovet i norra Sverige, säger Nils-Olov Lindfors, som befararar att en bristsituation uppstår även i norra Sverige.
– Elbehovet kommer att överskrida produktionskapaciteten i dag. Till 2030-40 behövs ytterligare 10 terawattimmar el i norra Sverige och 1 terawattimme i Mellansverige.
Elnätsanalys
I slutet av december förra året publicerade Region Norrbotten rapporten Regional elnätsanalys Norrbotten och norra Västerbotten. Redan då förutspås att Norr- och Västerbotten, trots goda förutsättningar att öka elproduktionskapaciteten främst genom utbyggnad av vindkraft, inte per automatik har potential för ökad ”elexport” till södra Sverige. ”Kommande effektbehov från i första hand näringsliv och industri förväntas öka kraftigare än produktionskapacitetens utbyggnad”, slår rapporten fast. Rapporten kom ut ett halvår innan satsningen H2 Green Steel blev känt, en investering på vätgasbaserad ståltillverkning i Boden som beräknas landa på 25 miljarder kronor. Det är inte osannolikt att ytterligare megainvesteringar i industrin med stort energibehov offentliggörs den närmaste tiden.
Nils-Olov Lindfors påminner om att det den senaste tiden ramlat in investeringar ”på löpande band”. Senast i raden är finska Metsä Groups investering i ett massabruk i Kemi, som ligger i norra Finland på gränsen till Norrbotten. Denna är budgeterad till 1,6 miljarder euro och beskrivs som den största skogsindustriinvesteringen i Finland någonsin.
Dålig investering
I ett scenario med kraftigt ökande elbehov i norra Sverige tycker Nils-Olov Lindfors att Svenska Kraftnäts aviserade satsning på att bygga ut överföringskapaciteten mellan norra och södra Sverige för 75 miljarder kronor inte verkar så genomtänkt.
– Vi måste titta på hur läget ser ut om 10-15 år för det är ledtiderna för att bygga ut stamnätet. Då har jag svårt att se att produktionskapaciteten skulle räcka till för att leverera mer el, så det känns som en dålig investering, säger han.
Han tillägger att kostnaden i utbyggd överföringskapacitet förmodligen hunnit stiga till 100 miljarder innan utbyggnaden är färdig. De pengarna skulle göra större nytta i utökad produktionskapacitet, menar han.
– Det jag predikar är en kraftig utbyggnad av kraftproduktionen där behoven finns.
Väderberoende kraft
Norra Sverige har goda förutsättning för att bygga ut vindkraften och vissa ser även möjligheten till en något utöka effektuttaget från vattenkraften. Den väderberoende vindkraften är som bekant opålitlig, vilket framgick med all önskvärd tydlighet under den gångna vintern då många vindkraftverk stod stilla just när elproduktionen behövdes som mest.
Vattenkraften har dock hittills garanterat en jämn och stabil produktion. Men vad händer om vattentillförseln till vattenkraftsdammarna blir för svag och vi får torrår? Vattenkraften är också den beroende av yttre klimatrelaterade faktorer som är svårförutsebara. Nu när kärnkraftsförespråkare vädrar morgonluft flaggar rikspolitiker för att det till och med kan komma att behövas nya kärnkraftverk i Norrland.
Framgångsrik mix
Johan Bruce, verksamhetsansvarig på basindustrins branschorganisation SKGS, framhåller behovet av ökad energiproduktion i hela Sverige - från både kärnkraft, vattenkraft och kraftvärme och han ser även potential för ökat effektuttag från vattenkraften.
– Vi behöver mer både kärnkraft, vattenkraft och kraftvärme. Den här mixen har varit framgångsrik och skapat en smidig integration av vindkraften. Men viktigast för oss är att elen är fossilfri, leveranssäker och kostnadseffektiv. Alla tre faktorer är lika viktiga, det är till exempel inte intressant med jättebillig el som inte är tillgänglig, säger Johan Bruce.
– Vårt mål är kostnadseffektiv leverans av el, vi bryr oss inte så mycket om varifrån elen kommer utan tittar på en mix av energikällor och vill inte utesluta någon så länge den är fossilfri, konkluderar han.
Av betydelse för SKGS är dock att den kvarvarande kärnkraften behålls.
– Vi tycker vi ska behålla den kärnkraft som finns kvar. Den normalvinster vi haft visar att elbehoven i söder Sverige är stora, säger han.
Johan Bruce hänvisar till en studie gjord av Svenskt Näringsliv som visar att det blir betydligt billigare med en fossilfri energimix än en som är baserad på 100 procent förnybara energikällor, som utesluter kärnkraften.
– Studien visar att det blir 40 procent dyrare om vi skulle ha 100 procent förnybart 2045.
Fossilfritt alternativ betydligt billigare
Johan Bruce poängterar att 70 procent av elförbrukningen sker i södra Sverige och det är där det framför allt behövs mer elproduktionskapacitet. Övergången till elbilar väntas öka hushållens elförbrukning kraftigt, en ökning som främst kommer ta plats i södra Sverige, men Johan Bruce betonar att det trots den är industrin som slukar mest energi.
Johan Bruce och Nils-Olov Lindfors är överens om att kraftproduktionen ska ske så nära konsumtionen som möjligt.
– Grundtanken är att kraften ska produceras så nära konsumtionen som möjligt, säger Nils-Olov Lindfors om ser den ”gröna” elen som en av Sveriges naturrikedomar, som precis som tillgången på mineraler är värda att ta tillvara och förädla.
– LKAB:s övergång från pellets till järnsvamp är egentligen en förädling av den gröna elen.
Tillståndsprocesser
En annan flaskhals som kan hota industrins framtida elförsörjningsbehov är de långa tillståndsprocesserna för att till exempel bygga elledningar.
Christoffer Svanberg på företaget Node Pole, som ägs gemensamt av Vattenfall och Skellefteå kraft, menar att de långa ledtiderna som överklaganden kan leda till, sinkar många projekt. Enligt honom tar det till exempel 15 år att bygga nya 400 kV-ledningar i stamnätet.
– Självklart ska det vara rättssäkert och man ska ha rätt att överklaga, men jag ser gärna en översyn av i vilken omfattning eller i hur många instanser man ska få göra det, säger Christoffer Svanberg.