Sanningen är kanske inte alltid den bästa politiken – men det borde den vara. Svenska folket borde inte föras bakom ljuset av dimridåer som skymmer hur det egentligen står till med elpriserna och det så kallade högkostnadsskyddet.
AV BENGT EKENSTIERNA
Vi vill höra vår nya energiminister Ebba Busch berätta hur det ligger till med de totalt 90 miljarder kronor som privatpersoner och företag har betalat in i så kallade flaskhalsavgifter, de pengar som både den förra och nuvarande regeringen lovade att betala tillbaka till elkonsumenterna. Dessa miljarder har uppstått på grund av att prissättningsmodellen för el har havererat. Vilket delvis kan skyllas på kriget i Ukraina och minskade gasleveranser till Europas länder. Den nuvarande modellen innebär att vi är sammankopplade med Europas elmarknad på ett sätt som gör att elpriset i södra Sverige påverkas av priserna i Europa.
Det går att ändra på ganska enkelt – om viljan finns
Men tillbaka till de 90 miljarder som skulle betalas tillbaka, hur gick det med dem? Jo 55 miljarder ska användas som kompensation för de kostnader elkonsumenterna haft under året som gått. De resterande 35 miljarderna försvann någonstans på vägen? Vilka skäl hade man för att inte låta dessa 35 miljarder ingå i återbetalningen? Det är en hel del som förbryllar i den pågående debatten om elpris och s k högkostnadsskydd.
Elkonsumenterna är inte dumma
För det första förstår de upplägget med att elkonsumenterna i SE3 och SE4 (de södra elområdena) får ta del av de 55 miljarderna baserat på hur mycket de förbrukat under perioden oktober 2021 till och med september 2022. Gott och väl kan man tycka, men så tokigt det blev. Återbetalning kommer också att ske till de privatpersoner och företag som har haft fasta elavtal – och därmed inte betalat in några flaskhalsavgifter. Grattis till er, inte minst grattis till alla stora industrier som – vilket är det vanliga – har långa fasta elavtal och som därmed kan räkna med att få 100-tals miljoner av flaskhalspengarna som en present på en silverbricka. Även privatkunder med fast elavtal – och som därmed inte betalat några flakshalsavgifter – får ta del av bidraget, ju mer el de använt desto mer pengar får de. Rättvist? Knappast! Det känns inte okej när vår statsminister säger att ”bättre att det går snabbt än att det blir helt rätt”. Men flaskhalsavgifterna ska inte vara något bidrag utan en återbetalning till de kunder som tvingats betala in omotiverat höga avgifter till Svenska Kraftnät. Visst, det är en krävande uppgift att räkna baklänges och fastställa vem som betalat vad av de miljarder som ska återbetalas, men det är ingen omöjlig uppgift. De aktörer som fakturerat sina kunder för elenergi vet vem som bidragit med flaskhalsavgifter och vem som inte gjort det. Försäkringskassan har de rutiner som krävs för en ordnad utbetalning och Skatteverket har koll på varje medborgares ekonomi ner på kronan, så visst går det – om man vill.
Den obehagliga sanningen finns tyvärr kvar
Vi är inte intresserade av vem som har mest fel - eller mest rätt – i den pågående infekterade debatten om elpriserna. Vi är intresserade av framtiden och att hitta lösningar som återställer elpriserna till det ”normala”. Det är inga konstigheter men det kräver lite rakryggat agerande från regeringen. Erkänn att de höga elpriserna beror på en havererad prissättningsmodell och jobba för att ändra på den. Lär av andra länder – Portugal, Spanien, Italien och Polen – har redan fått EU:s medgivande att ändra modellen för prissättningen av energi för att få stopp på orimliga priser. Se till att vi i Sverige få stopp på den förmögenhetsöverföring som sker varje dag från elkonsumenterna till staten och elproducenterna – det som bland annat leder till nya flaskhalsavgifter som samlas på hög hos Svenska Kraftnät. Det finns färdiga modeller för att åstadkomma detta, men regeringen slår dövörat till - varför? Den enda rimliga förklaringen är att man gärna vill komma åt dessa 100 tals miljarder för att de behövs för alla de utmaningar landet står inför – brottsbekämpningen, försvaret, sjukvården och skolan mm.
Men säg då det!
Och förklara samtidigt varför dessa resurser inte skattas fram på ett tydligt och hederligt sätt – istället för att smygbeskatta svenska folket via elräkningen. Vi behöver en bättre transparens och ett ärligare förhållningssätt från regeringens sida. Att bara tala kärnkraft (som tar 10 till 15 år att förverkliga) skymmer bara på ett effektivt sätt den nuvarande situationen. I en valrörelse skapas lätt (alltför lätt) en annan bild av vad det handlar om. Idéerna för en bättre elmarknad finns, så vi vill se någon i regeringen eller i oppositionen slå näven i bordet och förklara varför Sverige måste ändra sin modell för prissättning av elförbrukningen. Sluta gömma er bakom EU, andra länder har gått före och visat att det går. Det är dags att ta bladet från munnen och reda ut detta. Så vi slipper se företag gå i konkurs och privatpersoner bli tvingade att lämna sina hem redan i vinter. Den nuvarande modellen för prissättningen av el har överlevt sig själv. Skrapar vi på ytan tittar bristerna i systemet fram i all sin nakenhet. Vad värre är, gör vi inte något så har vi bara tillfälligt satt ett plåster på såret med det s k högkostnadsskyddet. Det krävs större ingrepp än så för att komma tillrätta med grundproblemet.
