I en studie om hållbarhet beskriver två forskare från Blekinge Tekniska Högskola att ett framtida elsystem med ny kärnkraft förväntas bli avsevärt dyrare än ett elsystem utan kärnkraft. Resultaten avviker från vedertagna internationella bedömningar, och Energiföretagen Sverige noterar flera förenklingar och metodfel i analysen.
– Rapporten ger en vilseledande bild av de utmaningar och kostnader som elsystemet kan ställas inför. Begränsningarna i studien gör det också svårt att dra slutsatser om systemkostnader på det sätt som författarna gör. De allvarliga metodfelen och den selektiva beskrivningen försvårar användningen av resultaten som underlag för diskussion, enligt Carl Berglöf, kärnkraftsexpert på Energiföretagen Sverige.
För att kunna dra slutsatser om de totala kostnaderna för elsystemet måste dess förmåga att tillgodose samhällets behov av energi, effekt och leveranssäkerhet beaktas. Dessutom måste kostnaderna för elnät beaktas. Studien inkluderar behovet av energi och effekt genom valet av olika scenarier, men den kan inte användas för att bedöma leveranssäkerhet och nätkostnader.
Författarna nämner att de inte diskonterar framtida kostnader och intäkter, det vill säga att de antar att pengarnas värde förblir konstant. Samtidigt används produktionskostnader som inkluderar förväntningar om att pengarnas värde kommer att öka med tiden. För kapitalintensiva produktionsformer som kärnkraft utgör detta bidrag en betydande del – upp till två tredjedelar av den totala kostnaden per kilowattimme. Metoden missgynnar därför kärnkraften påtagligt, vilket är en av anledningarna till att forskarna drar slutsatsen att ett system med kärnkraft blir dyrare. Energiföretagen ifrågasätter detta resultat.
Forskarna antar att behovet av och kostnaden för gruvdrift kommer att öka i takt med att kärnkraften byggs ut. För sol- och vindkraft antas det motsatta, att kostnaderna minskar vid ökad utbyggnad. Detta antagande är felaktigt eftersom behovet av gruvdrift är större för sol- och vindkraft. Nyligen visade Statens Geologiska undersökningar att behovet av gruvdrift blir betydligt lägre för ett elsystem som delvis baseras på uran, det vill säga kärnkraft.
– Rapporten präglas av avsaknaden av relevanta och vägledande referenser som stödjer författarnas tes. Till exempel har IEA påpekat att om kärnkraften minskar blir det svårare och dyrare att uppfylla klimatmålen, säger Carl Berglöf, kärnkraftsexpert på Energiföretagen Sverige.
En aktuell rapport från Energimyndigheten klargör tydligt att kärnkraften behöver inkluderas för att möjliggöra en framgångsrik omställning. Detta är något som Blekinge Tekniska Högskola inte tar hänsyn till i sin analys.
Källa: Energiföretagen