I december lade regeringen fram en promemoria med förslag på nya mål inom energipolitiken. För det första föreslog man ett nytt planeringsmål för elproduktion, och för det andra ett nytt mål för leveranssäkerhet. Denna skrivelse utgör grunden för den kommande energipolitiska propositionen som förväntas presenteras den 12 mars. Energiföretagen har nu lämnat in sitt remissvar och välkomnar de föreslagna energipolitiska målen.
Regeringen föreslår ett planeringsmål för framtida elanvändning, och nivån följer i stort sett tidigare scenarier från Energiföretagen. Både Energiföretagen och regeringen anser att Sverige behöver planera för en ökning av elanvändningen med minst 300 terawattimmar fram till 2045. Detta står i överensstämmelse med tidigare efterfrågan från Energiföretagen och branschen, såsom det framgår i "Handlingsplan för klimatomställning" som energiföretagen presenterade den 9 november 2023.
Energiföretagen framhäver dock i sitt remissvar att promemorian saknar en tydlig koppling mellan el- och värmesystemet, och att den inte innehåller tillräckliga beskrivningar av vätgasens roll och potential i energisystemet. Dessutom önskar Energiföretagen att det införs delmål före 2045, särskilt fram till 2030, för att påskynda omställningen.
Regeringens mål för leveranssäkerhet får ett positivt mottagande från Energiföretagen. I sitt remissvar understryker de vikten av att kostnaderna för att förstärka leveranssäkerheten klargörs. Eventuella höjda ambitioner inom beredskap på energiområdet bör finansieras av staten och inte belasta kunderna kollektivt, enligt Hannes Borg, samverkansansvarig på Energiföretagen.
I samband med promemorians presentation har regeringen också påbörjat samtal med näringslivet och oppositionspartierna i riksdagen. Energiföretagen ser positivt på dessa samtal och betonar vikten av en bred och långsiktig enighet kring energipolitiken.
Källa: Energiföretagen