Sverige har relativt goda resurser för att tillverka både vätgas och elektrobränslen. Om nuvarande satsningar på vätgas lyckas och trenden fortsätter kan Sverige bli en nettoexportör av vätgas på lång sikt. För närvarande hämmas dock utvecklingen av bristen på styrmedel för vätgas och avsaknaden av tydliga regler för dess hantering.
– Med rätt strategier och stöd kan Sverige spela en ledande roll i den globala övergången till förnybar energi genom användningen av vätgas och elektrobränslen. Denna utveckling beror dock på hur vi prioriterar de resurser som krävs för klimatomställningen, en fråga vi måste fortsätta att diskutera, säger Mirjam Särnbratt, projektledare vid IVL Svenska Miljöinstitutet och rapportförfattare.
Rapporten analyserar efterfrågan på vätgas och elektrobränslen, främst inom transport-, stål- och kemikalieindustrin, och förutspår en ökning framöver. En scenarioanalys visar att Sveriges efterfrågan på vätgas kan överstiga produktionskapaciteten fram till 2035, men att situationen kan vända till en överskottssituation år 2045.
De största utmaningarna för att använda vätgas i stor skala i Sverige inkluderar bristen på infrastruktur för transport och distribution av vätgas, som gasledningar, samt otillräcklig elkraftkapacitet på vissa platser. För att möjliggöra marknadstillväxt betonar rapporten även behovet av tydligare politiska incitament och förbättrad infrastruktur.
Trots dessa utmaningar är potentialen för vätgasproduktion med minimal klimatpåverkan stor, tack vare Sveriges fördelaktiga energimix jämfört med många andra europeiska länder. Rapporten pekar därför på en framtid där Sverige kan bli en nettoutförsäljare av vätgas.
– Framtida forskning bör fokusera på de politiska incitament som behövs för att främja utvecklingen. Teknisk innovation och samarbete är också nödvändiga för att realisera den potential Sverige har inom detta område, säger Marika Olsson vid IVL och rapportförfattare.
Läs rapporten HÄR!