Koldioxid - Sveriges nästa stora råvara?

pexels

Koldioxidinfångning är inte bara en miljömässig nödvändighet för att klara Sveriges klimatmål, utan också en växande ekonomisk möjlighet. Med en global marknad på uppgång, är kolkrediter redan en handelsvara som omsätter miljardbelopp.

Under 2024 ska Energimyndigheten genomföra en omvänd auktion denna höst som syftar till att hitta den leverantör som kan erbjuda Carbon Capture and Storage (CCS) mest kostnadseffektivt. Energimyndigheten är redo att allokera upp till 36 miljarder kronor mellan 2026 och 2046 för att stödja både uppbyggnad och drift av CCS-lösningar.

Bolag som investerar i koldioxidinfångning gör det via köp av kolkrediter, även kallade Carbon Dioxide Removal-krediter eller CDR:er. Stockholm Exergi är redan långt framme i utvecklingen av Bio-CCS och har säkrat framtida intäkter genom försäljning av kolkrediter till bland andra Microsoft. Dessa initiativ är vitala, då infrastrukturen för infångning och handel med koldioxid kräver omfattande investeringar.

Intresset för CCS drivs framåt av flera ekonomiska trender:

För det första förväntas priset på utsläppsrätter stiga markant i takt med att ETS-systemet i Europa stramas åt med färre utsläppsrätter på marknaden och fler sektorer som omfattas av systemet.
För det andra skapar behovet av biobränslen, såsom fartygsbränslen, en ökad efterfrågan på komprimerad koldioxid Slutligen accelereras marknadsutvecklingen av bolag som investerar i CCS genom köp av Carbon Dioxide Removal-krediter, vilka representerar permanent lagring av koldioxid.

Koldioxid, tidigare en miljöbov, är på väg att omdefinieras som en värdefull resurs i en ny råvarumarknad, vilket öppnar upp för ekonomisk tillväxt och hållbar utveckling.