Nyligen presenterade regeringen ett förslag att justera reduktionsplikten uppåt, efter att den tidigare sänkts kraftigt vid årsskiftet. Reduktionsplikten är ett centralt styrmedel för att minska utsläppen från transportsektorn genom att öka andelen biodrivmedel i diesel och bensin.
Höjd reduktionsplikt till 10 procent
Energi- och näringsminister Ebba Busch, finansminister Elisabeth Svantesson, klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari samt Sverigedemokraternas miljöpolitiska talesperson Martin Kinnunen tillkännagav att reduktionsplikten ska höjas till 10 procent för både diesel och bensin från och med den 1 juli 2025, vilket innebär en ökning med 4 procentenheter.
– Regeringens förslag är en mindre, men välkommen återställning, säger Anna Törner, vd för Svenska Bioenergiföreningen. Hon efterfrågar dock klargöranden om hur reduktionsplikten ska utvecklas fram till 2030.
Minskade utsläpp med två miljoner ton
Förslaget inkluderar även en sänkning av bensinskatten med 75 öre per liter, medan dieselskatten höjs med 11 öre per liter. Energiskatten ska inte heller indexeras från den 1 januari 2026. Den totala kostnaden för statsbudgeten uppskattas till 3,7 miljarder kronor för 2025 och 5 miljarder kronor för 2026. Inga ytterligare skattehöjningar planeras under resten av mandatperioden.
Regeringen beräknar att den nya reduktionsplikten ska minska koldioxidutsläppen med totalt två miljoner ton fram till 2030, vilket motsvarar en minskning med en halv miljon ton per år. Detta ska bidra till att Sverige når EU
klimatmål. Samtidigt ska skattesänkningen på bensin kompensera hushåll och företag för ökade kostnader. Förslaget inkluderar även möjligheten att räkna in el från publika laddstationer i utsläppsreduktionen, i enlighet med det förnybartdirektivet RED III.
Reduktionsplikten har varit avgörande för att Sverige ska uppnå riksdagens klimatmål om att minska utsläppen från inrikes transporter, exklusive flyget, med minst 70 procent till 2030 jämfört med 2010, samt för att nå EU
klimatmål för Sverige. Regeringens kraftiga sänkning av reduktionsplikten vid årsskiftet innebar dock att koldioxidutsläppen förväntas öka med minst fyra miljoner ton per år till 2030.
– Det är positivt att regeringen går vidare med en styrmedelsutredning. Reduktionsplikten är viktig, men inte tillräcklig i sig. Därför behövs långsiktiga förslag, säger Anna Törner, vd för Svebio.
Påverkan på andra sektorer
Regeringens besked ses som positivt för skogsnäringen och kraft- och fjärrvärmeproducenterna, även om den höjda dieselskatten ökar transportkostnaderna.
– Höga utsläpp från transportsektorn kan leda till att andra sektorer, såsom skogsnäringen, får öka sitt upptag av koldioxid, vilket kan minska avverkningen och tillgången till biobränslen, säger Johnny Kjellström, näringspolitisk chef på Svebio.