Lestijärvi kommun i Mellersta Österbotten ser fram emot betydande fastighetsskatteintäkter från en ny vindkraftspark, men de ekonomiska utmaningarna kvarstår tills intäkterna börjar rulla in om några år.
Under tiden står kommunen inför besvärliga beslut för att hantera sin ekonomi.
Vindkraftsprojektet som ska lyfta Lestijärvi
Bygget av Finlands största landbaserade vindkraftspark är i full gång i Lestijärvi. Projektet, som leds av vindkraftsbolaget OX2, omfattar 69 vindkraftverk. De första verken kommer snart att tas i drift, och kommunen förväntar sig att intäkterna från vindkraften ska ge en nystart för ekonomin.
År 2026 väntas fulla fastighetsskatteintäkter från vindkraftsparken, vilket motsvarar cirka 2,9 miljoner euro årligen. Redan nästa år har kommunen budgeterat med drygt 800 000 euro i intäkter från projektet. Trots detta är det ekonomiska läget fortsatt kritiskt.
Ekonomiska utmaningar och personalnedskärningar
Lestijärvis budget för nästa år avslöjade att kommunen inte hinner täcka sina ackumulerade underskott inom den lagstadgade tidsramen på fyra år. Detta har lett till en allt mer pressad situation, där kommunen redan beslutat om personalnedskärningar och förbereder sig för att inleda förhandlingar enligt lagen om samarbetsförhandlingar.
Kommunen har tidigare beslutat att permittera sin personal tre år i rad, men detta räcker inte för att nå en balans i ekonomin. Enligt administrativa chefen Susanna Tuikka är det svårt att nå de budgetramar som satts upp för nästa år, och samtliga verksamhetsområden står inför svåra prioriteringar.
– År 2026 kommer vindkraftsintäkterna att ge ett betydande tillskott till kommunens ekonomi. Men fram till dess är vi tvungna att ta till flera besparingsåtgärder, förklarar Tuikka för tidningen Maaseudun Tulevaisuus.
Krisstöd från staten övervägs
Nästa vecka inleder Lestijärvi samtal med finansministeriet om möjligheten att bli en så kallad kriskommun. Ministeriet kommer att bedöma om kommunen kan fortsätta att uppfylla sina lagstadgade skyldigheter trots de ekonomiska problemen.
Enligt Tuikka är det osannolikt att de kvarvarande underskotten vid slutet av år 2026 kommer att vara avgörande för kommunens framtid. Hon påpekar att Lestijärvis situation förbättras markant under de kommande åren tack vare vindkraftsintäkterna.
– Vid utgången av år 2026 förväntas vi bara ha ett underskott på under 200 000 euro kvar att täcka. Jämfört med många andra kommuner är det en relativt liten summa, säger Tuikka.
Ljusare framtid efter 2026
Vindkraftsintäkterna väntas skapa en stabilare ekonomisk grund för Lestijärvi efter år 2026. Enligt kommunens beräkningar kommer balansräkningen att visa ett överskott redan 2027, vilket kan ge kommunen möjlighet att lämna den ekonomiska krissituationen bakom sig.
Under tiden fortsätter kommunen att kämpa med tuffa budgetbeslut och personalnedskärningar, men hoppet står till vindkraften som ska ge Lestijärvi en ekonomisk nystart.
Källa: Maaseudun Tulevaisuus ( på svenska: Landsbygdens Framtid)