För närvarande pågår ett av vår planets största vetenskapliga samarbetsprojekt i Cadarache i närheten av Aix en Provence i södra Frankrike. Trettiofyra länder som representerar mer än hälften av världens befolkning har gått samman i ett ambitiöst försök att producera energi med hjälp av samma process som solen.
Det första man tänker på när man anländer till byggarbetsplatsen i Cadarache, är att den måste vara en av de mest trafikerade platserna i Europa. Långa bilköer överallt på grund av åtskilliga säkerhetskontroller.
För närvarande arbetar drygt 300 personer på marknivån och i mitten av 2015 förväntas deras antal öka till 2000 människor. De kommer från sex länder och från hela EU för att ge liv åt en ny typ av reaktor, som kan producera obegränsad mängd billig, ren, säker och hållbar el.
ITER, internationella kärnfusionsprojektet, känt under namnet ITER, betyder "vägen" på Latin. Här strävar sex länder och EU efter att skapa en ny typ av reaktor, som kan producera obegränsad mängd billig, ren, säker och hållbar el med hjälp av fusionsteknik.
Reaktorn som kommer att användas är av tokamak-typ, alltså i form av en torus. Detta gör det möjligt att producera ett magnetfält som tvingar de laddade partiklarna i cirkelbana längs reaktorkammaren.
Reaktorn kommer att väga tre gånger så mycket som Eiffeltornet och hela anläggningen har en areal som motsvarar 60 fotbollsplaner.
Den 19 maj meddelade Ryssland att landet har genomfört ett framgångsrik test med gyrotron, en ytterst viktig komponent som används i den gemensamma ITER- anläggningen.
Därigenom anses möjligheterna att massproducera gyrotronutrustning ha ökat avsevärt, eftersom komponenten är utformad speciellt för fusionsreaktorn ITER. Gyrotron är ett avancerat linjärt vakuumrör som genererar millimetersmå elektromagnetiska vågor av cyklotron, som i sin tur skapar resonans i form av elektroner i ett starkt magnetfält. Ryssland kommer att leverera åtta av de 24 gyrotroner som är avsedda för ITER-projektet.
Fixerar heliumatomer
Idén är att rekonstruera samma fusionsprocess som uppstår i vår sols innersta centrum, där väteatomer kolliderar och fixera dessa till tyngre heliumatomer och frigöra därmed enorma mängder av energi.
Vid ITER-anläggningen kommer fusionsreaktionen att uppnås i en så kallad tokamakenhet, som använder magnetiska fält för att kunna hålla kvar och kontrollera plasma, som kommer att värmas upp till mycket höga temperaturer.
Projektet startade 1987, i medverkan av EU, USA och Japan, men projektet hamnade tillfälligt i en svacka eftersom USA - senatens budgetutskott har två gånger föreslagit att landet drar sig tillbaka från projektet.
Svar på globalt energibehov
Bland de som däremot vill öka takten och stärka projektets image inför allmänheten och bland beslutsfattare är också ITER:s nyligen utvalda generaldirektör, Bernard Bigot, som tror starkt på att fusionsreaktorn är svaret på vår planets energibehov.
- Den största fördelen är det bränsle som används, nämligen väte, förklarar Mr Bigot inför journalister.
Han hänvisar till det faktum att det finns stora mängder vätgas i naturen, däribland i hav och i sjöar.
- Vi har därmed en oändlig källa till bränsle för miljontals år framöver. En annan fördel är att vi kommer att med lätthet kunna hantera avfallet. Det produceras visserligen radioaktivt, men dess livslängd är mycket kort. Högt några hundra år, jämfört med miljontals år för avfall efter klyvning av atomkärnor, betonar Bigot.
En ytterligare fördel är, enligt Bernard Bigot, att om det skulle uppstå problem, kan kärnfusionen avbrytas enkelt, vilket inte är möjligt ifråga om kärnklyvning, där het radioaktiv energi fortsätter att produceras även efter att processen har stoppats i form av en härdsmälta. Bigot kommer att presentera inom kort ett nytt handlingsprogram som ska bidra till snabbare arbetsprocesser och ökad koncentration av beslut på högsta nivån.
