EU:s mål att fasa ut rysk gas har stött på flera hinder, inte minst motstånd från länder som Ungern och Slovakien. Trots att de flesta medlemsstater vill minska beroendet av Ryssland, fortsätter importen – och med den flödar pengar till den ryska krigskassan.
Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har EU satt målet att stoppa alla gasimporter från Ryssland senast 2027. Tyskland och Österrike har redan inlett en omställning till andra energikällor, men flera länder håller fast vid sina långsiktiga avtal. Dessa kontrakt gör det kostsamt för företag att avsluta gasleveranserna i förtid.
Ett nytt förslag kan nu erbjuda en lösning. Enligt uppgifter till Financial Times arbetar EU-kommissionen på ett initiativ som skulle ge företag möjlighet att åberopa så kallad force majeure – oförutsedda händelser – för att slippa fullfölja sina avtal med ryska leverantörer. Ett utkast till handlingsplan skulle ha presenterats redan i mars, men har försenats på grund av geopolitiska spänningar, bland annat från USA. Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen väntas nu lägga fram planen inom de närmaste veckorna.
Force majeure – en juridisk nödutgång
Begreppet force majeure – franska för "högre makt" – används inom juridiken för att beskriva händelser utanför parternas kontroll, som krig, naturkatastrofer eller pandemier. Många avtal innehåller sådana klausuler som kan göra det möjligt att häva eller skjuta upp förpliktelser. I det här fallet skulle det kunna bli ett sätt för europeiska företag att kliva ur avtal med ryska gasbolag utan att drabbas av höga straffavgifter.
Men det råder delade meningar i Bryssel om huruvida force majeure är tillämpligt i just den här situationen. Avtalsinnehåll är ofta sekretessbelagt, vilket gör rättsläget oklart.
Tullar kan bli alternativ till sanktioner
Eftersom Ungern och Slovakien sannolikt skulle blockera nya sanktioner mot rysk gas, överväger EU nu andra metoder. Ett av förslagen som diskuteras är att införa tullar på gasimport från Ryssland. Det kräver inte enhällighet bland medlemsländerna, utan kan godkännas med kvalificerad majoritet.
Idén har lyfts av den ekonomiska tankesmedjan Bruegel, som menar att tullar kan minska beroendet samtidigt som de genererar intäkter till EU. De kan också sätta press på ryska staten att sänka sina priser för att behålla sin konkurrenskraft.
Analytiker pekar på att tullar sannolikt skulle vara mindre marknadsstörande än totala importförbud. Däremot ger inte tullar företag någon möjlighet att hänvisa till force majeure, vilket är möjligt vid sanktioner. Valet mellan olika verktyg handlar därför om en avvägning mellan juridik, ekonomi och politik.
Gasfrågan allt mer känslig i EU
Samtidigt växer oron för att EU håller på att byta ett beroende mot ett annat. USA och Norge har blivit unionens största gasleverantörer, men med Donald Trumps återkomst som politisk faktor i USA har EU:s energistrategi åter hamnat i fokus. Trumps handelspolitiska hot har fått flera röster i Bryssel att varna för att EU inte får göra sig alltför beroende av amerikansk gas – något som kan skapa nya sårbarheter liknande dem man försöker lämna bakom sig.
Det står klart att EU:s väg bort från rysk gas kräver både samordning, innovation och diplomatiskt tålamod. Frågan är inte längre om beroendet ska brytas – utan hur det bäst kan ske utan att skapa nya problem.
Källa: Merkur
