Solel på bördig och obrukbar mark

Att göra om skogsmark och bördig jordbruksmark till storskaliga solcellsparker är en fråga som fortsätter att splittra länsstyrelser, politiker, forskare och lantbrukare. Kritiker anser att stora solcellsparker bör installeras på obrukbar mark, och under hösten 2023 driftsattes en ny park - byggd på en avfallsanläggning i Småland.
 

Text: Pierre Eklund

Rysslands krig mot Ukraina, klimatförändringar, ökade livsmedelspriser, och Sveriges beroende av livsmedelsimport har satt större fokus på inhemsk livsmedelsproduktion och användandet av den svenska jordbruksmarken. Bland forskare och företag i energibranschen finns farhågor att ett ökat fokus på brukningsvärd jordbruksmark - som är skyddad av Miljöbalken och inte får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggning om det inte finns väsentliga samhällsintressen - kommer bromsa eller förhindra utbyggnaden av solcellsparker på åkermark runt om i Sverige.

– Idag är Miljöbalken och dess värdering av olika samhällsintressen ett hinder för en utbyggnad av solcellsparker på jordbruksmark. Livsmedelsproduktion ställs mot solelproduktion och då vinner nästan alltid livsmedelsproduktionen, säger Bengt Stridh, universitetslektor och forskare vid Mälardalens universitet på universitetets hemsida.

– Med tanke på det stora framtida elbehovet bör även produktionen av solel börja betraktas som ett väsentligt samhällsintresse. Särskilt som jordbruk och solceller kan samsas på samma mark, säger Bengt Stridh.

Sedan 2021 driver Bengt Stridh, tillsammans med kollegan och projektledaren Pietro Campana, ett agrivoltaisk forskningsprojekt på jordbruksmarkerna på Kärrbo Prästgård, utanför Västerås. I projektet undersöker forskarna effekterna av att kombinera elproduktion i form av solceller och jordbruksverksamhet på samma markyta. Enligt Bengt Stridhs beräkningar skulle solcellsparker på Sveriges jordbruksmark generera mer el än landets årliga elbehov, med enbart små effekter på jordbruket.

– En kritisk fråga är vilken mark som kan utnyttjas för solcellsparker. Om man tittar på markanvändningen i Sverige så ligger jordbruksmark bra till. Där blir det billigast att bygga solcellsparker och man får inte problem med skuggning.

– I Sverige har vi 63 procent skog, 9 procent inlandsvatten och 7 procent öppen myrmark som alla är olämpliga marker. Slutsatsen blir att de lämpligaste ytorna med någorlunda storlek är jordbruksmark, som utgör 7 procent av Sveriges yta.

Samtidigt som utvecklandet av agrivoltaiska solcellsparker fortsätter i Sverige och Europa ökar intresset bland jordbruks-, skogs och markägare att installera konventionella solcellsparker på stora arealer mark. Ansökningarna som handläggs av landets länsstyrelser omfattar allt större arealer, bland annat upp till 550 hektar, och med ett årligt arrende på 10 000 kronor per hektar genererar solcellsparkerna betydligt högre intäkter än normala åkergrödor och skogsbruk. Intresset är som störst i södra Sverige, i elprisområde 4, där förutsättningarna för solel är som bäst och där både lönsamheten och behovet av el är som störst. I Skåne har företaget LC Energi skrivit arrendeavtal med markägaren, Löberöds Slott AB, om att omvandla uppemot 60 hektar av slottets jordbruksmark till solcellspark, och mellan skogspartierna och naturreservaten Tursköpsskogen och Svedberga kulle vill European Energy bygga en av Europas största solcellsanläggningar.

LFR positiva

Huruvida skogsmark och bördig jordbruksmark ska användas till storskaliga solcellsparker är en fråga som splittrar politiker, forskare och lantbrukare. Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, som är en intresse- och företagarorganisation för företagare inom jordbruk, skogsbruk, och trädgårdsnäringen ställer sig positiv till nyttjandet av jordbruksmark då organisationen anser att marken vid etablering av solcellsparker genererar intäkter till deras medlemmar och snabbt kan återgå till jordbruksproduktion igen vid behov. Samtidigt är flera lantbrukare och agronomer kritiska till etableringarna.

I slutet av november 2023 skrev Christel Cederberg, agronom, deltidsjordbrukare och biträdande professor i hållbara jordbrukssystem vid Chalmers Tekniska Högskola, en insändare i Hallandsposten med budskapet ”Gärna solceller – men inte på jordbruksmarken”. I Korsberga, mellan Hjo och Skövde, är lantbrukaren Jean Frick kritisk till att solkraftskraftbolaget OX2 vill bygga en 215 hektar stor solcellsanläggning på skogs- och jordbruksmark bredvid hans marker.

– Jag är intresserad av djur och natur, och har inget större intresse av att bo i ett industriområde och bli omringad av högt staket och 194 000 skärmar, förklarade Jean Frick till Sveriges Radio i början av 2023.

Vid tillståndsansökningar för storskaliga solcellsparker på jordbruksmark hamnar avgörandet hos tillsynsmyndigheterna, vilket för storskaliga solcellsanläggningar är länsstyrelserna i respektive län. En granskning som Sveriges Television genomförde sommaren 2023 visar dock att länsstyrelserna tolkar lagen olika. Länsstyrelserna i Halland och Södermanland tillhör de länsstyrelser som oftast beviljar tillstånd för storskaliga solcellsanläggningar på jordbruksmark.

– Vi säger oftast ja. Det är det snabbaste sättet att få mer el, förklarade Per Leander, miljövårdsdirektör i Halland.

I grannlänet Skåne resonerar länsstyrelsen annorlunda. Granskningen visar att länsstyrelserna i Skåne och Västra Götaland stoppar de flesta ansökningar, även om det bara i Skåne skulle öka elproduktionen med över 50 procent, då länsstyrelserna anser att jordbruksmarken varaktigt skulle förändras

– Grunden är att jordbruksmarken ska skyddas, menar Olof Liungman, avdelningschef vid Länsstyrelsen Skåne.

Överklagande

En av de ansökningar som Länsstyrelsen Skåne har avslagit är European Energys projekt mellan Tursköpsskogen och Svedberga kulle. European Energy, som uppger att det ska odlas vall mellan solcellspanelerna och att marken kan återställas om 30 år när parken tas ur bruk, överklagade beslutet till mark- och miljödomstolen som gick på företagets linje och beviljade tillstånd för etablering. Länsstyrelsen Skåne valde att överklaga det beslutet till mark- och miljööverdomstolen som i slutet av 2022 förkunnade dom i två liknande och separata mål där två företag ville uppföra solcellsparker på 4,5 hektar respektive 1,8 hektar jordbruksmark.

Utifrån anläggningarnas utformning och miljöbalkens bestämmelser ansåg mark- och miljööverdomstolen att anläggningarna tillgodoser ett väsentligt samhällsintresse, men att det först måste uteslutas om det finns annan mark som är bättre lämpad för ändamålet. Domstolens båda domar, som ses som prejudikat för framtida mål, innebär att en aktör som vill omvandla brukningsvärd jordbruksmark till solcellsparker kan behöva genomföra en lokaliseringsutredning för att utesluta att annan mark inte är bättre lämpad för en anläggning. Faktorer som närhet till nätanslutning, infrastruktur och tillgång till mark är i ett sådan utredning avgörande för myndigheternas slutgiltiga beslut.

Tillsammans med Solar Region Skåne driver Länsstyrelsen Skåne projektet Solmarken som söker alternativa etableringsytor med färre målkonflikter, bland annat kontaminerad mark som inte kan användas för bebyggelse eller odling. Redan 2014 invigde Halmstads energi- och avfallsbolag HEM solcellsanläggningen Skedalahed på en tidigare deponi i Skedala utanför Halmstad, och 2020 färdigställdes kommunägda bolaget Affärsverken i Karlskronas solcellspark på Gullbernadeponin i Lyckeby. Gullbernadeponin, som under 1960- och 1970-talen mottog cirka 1,4 miljoner kubikmeter avfall, bland annat kvicksilverhaltiga produktionsrester från Lumafabriken, ses som en av Sveriges tio mest förorenade platser. Karlskrona kommun undersökte först möjligheten att göra om deponin till ett bostadsområde men efter att bara saneringen hade beräknats kosta tre miljarder kronor valde kommunen att installera 18 700 solcellspaneler, som beräknas leverera el till runt 400 villor.

Park på deponi

Hösten 2023 driftsatte Njudung Energi, som ägs av Vetlanda och Sävsjö kommun, en solcellspark på Flishults avfallsanläggning utanför Vetlanda i syfte att öka den egna elproduktionen och avlasta det svenska stamnätet. Solcellsanläggningen, som är byggd i sydvästläge på en brant slänt på deponin för icke farligt avfall, är enligt Njudung Energi en av Sveriges största solcellsparker som byggts i en sluttning.

– Parken är speciell i sitt slag då den är byggd på en slänt av en deponi. Detta är mark som är annars är svår att hitta användningsområde för, därför är vi extra nöjda att det fanns möjlighet att placera parken just där, berättar Alón Celing, projektledare på Njudung Energi, på företagets hemsida.

Lutningen på slänten är dessutom fördelaktig för solcellspanelernas verkningsgrad. På IFA-deponin är totalt 2770 solcellspaneler sammankopplade på en 11 000 kvadratmeter stor yta. Den samlade effekten på anläggningen är 1,8 MW, och det som inte anläggningen använder själva matas ut på det regionala elnätet.
– För att få en uppfattning om mängden el som solcellsparken producerar skulle den kunna förse 250 normalvillor med ström eller få en elbil att köra ett varv runt jorden med enbart fyra timmars laddning från solcellsparken.

Solcellsparker på deponi och jordbruksmark

* I Skåne har jordbruksmark på flera platser blivit en målkonflikt, där valet står mellan livsmedelproduktion och elproduktion. Tillsammans med Solar Region Skåne driver Länsstyrelsen Skåne projektet Solmarken som söker alternativa ytor med färre målkonflikter, bland annat deponier.
* Skånska avfallsaktiebolaget Sysav undersöker möjligheten att installera solceller på Måsalycke deponi och Bunkeflo återvinningscentral i syfte att bli självförsörjande på el och bidra med el till elnätet.

* I Kalmar län planerar Mörbylånga kommun för att anlägga en solcellsanläggning på den tidigare deponin i Kastlösa och i Mönsterås vill kommunen bygga en solcellspark på Mörkeskogs avfallsanläggning.

* Mölndals kommun uppför nu en solcellspark på Kikås deponi med kapacitet på cirka 4 MW, vilket beräknas försörja runt 2000 lägenheter med el.

* Även Eskilstuna har byggt en solcellspark över stadens gamla deponi i Lilla Nyby.
* I mars 2023 gav Länsstyrelsen Östergötland tillstånd till byggnation av solcellsparker på sämre jordbruksmark, vilket ses som en milstolpe för exploatörer som vill anlägga parker på marker med liten markberedning.

Tillstånd och avslag för solcellsparker 2022

Flest avslag på solcellsparker 2022

Län                 Förväntad elproduktion     Antal nekade solcellsparker

Kronoberg                              480 GWh                                                            8

Västra Götaland                     334 GWh                                                            15

Skåne                                       289 GWh                                                          24

Kalmar                                     135 GWh                                                            7

Flest tillstånd till solcellsparker

Län                 Förväntad elproduktion     Antal godkända solcellsparker

Södermanland                       356 GWh                                                          20

Halland                                    221 GWh                                                          23
Örebro                                     146 GWh                                                            8

Kronoberg                              110 GWh                                                            9

Källa: Sveriges Television

Miljöbalken

* Enligt Miljöbalken får brukningsvärd jordbruksmark tas i anspråk för bebyggelse eller anläggning, enbart om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen. Detta får sker om behovet inte kan tillgodoses på ett, från allmän synpunkt tillfredsställande sätt, genom att annan mark tas i anspråk.

* Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, fastslog den 22 november 2022 med domar i mål nr M 15064-21 och M 1026-22 att elproduktion från solcellsparker är ett väsentligt samhällsintresse. Domstolen gör bedömningen att anläggning av solcellsparker innebär att jordbruksmark tas i anspråk på ett varaktigt sätt. Den som vill bygga en anläggning på jordbruksmark måste dock göra en så kallad lokaliseringsutredning som visar att samma behov inte kan tillgodoses genom att annan mark tas i anspråk.
Källa: Miljöbalken och Mark- och miljööverdomstolen