EU-kommissionens Elmarknadsreform - Stöd för ny elproduktion och konsumenters skydd

Foto: Pixabay

EU-kommissionen strävar efter att främja ny elproduktion och skydda konsumenter från överdrivet höga elpriser. Dock indikerar en analys från energikonsultföretaget EA Energy Analyses att det föreslagna reformpaketet kan medföra betydande kostnader för ett lands statskassa. Förslaget möjliggör både teknikneutrala stödåtgärder och stöd för specifika energikällor.

– Den pågående reformen av EU:s elmarknad har potential att minska risken för att elkonsumenter konfronteras med extremt höga elpriser och kan även vara avgörande för att främja investeringar inom fossilfri elproduktion. Det är dock av stor vikt att noggrant utforma subventionerna, eftersom de kan medföra betydande kostnader för statskassan, påpekar Anders Kofoed-Wiuff, senior forskare på EA Energy Analyses.

Under 2023 presenterade EU-kommissionen ett förslag som delvis omstrukturerar elmarknaden genom att föreslå en ram för utformningen av så kallade marginalkontrakt för fossilfri elproduktion. EA Energy Analyses har på uppdrag av Energiforsk genomfört en analys av hur dessa marginalkontrakt kan påverka elmarknaden.

Målet med marginalkontrakten är att genom prisgarantier skapa incitament för investeringar i ny eller utökad fossilfri elproduktion och samtidigt minska risken för höga elpriser för elkonsumenter.

– Prisgarantier innebär att staten delvis tar över investerarnas risk. Den exakta kostnaden för staten påverkas av hur gränsen för garantin sätts och av avtalslängden. Eftersom det historiskt sett har varit svårt att förutspå elpriset, skapar marginalkontrakt en osäkerhetsfaktor när det gäller dess påverkan på statskassan, förklarar Mats Nilsson, docent i miljöekonomi vid Södertörns Högskola.

EU-kommissionen föreslår att medlemsländerna själva ska få besluta om marginalkontraktet ska stödja olika energikällor eller enbart fokusera på ett specifikt.

– Om ett visst energislag kräver extra stöd eller om målet inte är att minimera kostnaderna, kan det vara motiverat med stöd för endast det utvalda energislaget. Dock kan det vara fördelaktigt att införa en övre gräns för stödet för att undvika höga kostnader. Dessutom är det önskvärt att marginalkontrakten inte snedvrider marknaden, påpekar Anders Kofoed-Wiuff.

Enligt EU-förslaget kan marginalkontrakten riktas mot specifika regioner eller platser, såsom elprisområden eller stora industriområden.

– Att rikta marginalkontrakten mot utvalda områden kan skapa en bättre balans mellan utbud och efterfrågan, vilket minskar risken för stora prisskillnader inom ett land, förklarar Mats Nilsson.

FAKTA: 

EU-kommissionen presenterade år 2023 ett förslag som delvis reformerar elmarknaden genom att reglera marginalkontrakt, även kända som contracts for differences (CFD). Det definitiva förslaget antogs den 14 december 2023 efter förhandlingar mellan EU-kommissionen, EU-parlamentet och EU:s ministerråd. De viktigaste punkterna i förslaget innefattar:

  • Nya fossilfria elproduktionsanläggningar kan säkerställas en minimiersättning för den genererade elektriciteten för att minska investeringsrisken i ny elproduktion.

  • Det föreslås att det ska vara möjligt att införa en övre gräns för elpriser, vilket innebär att om priserna överskrider detta tak måste elproducenterna återbetala överskottet till staten.

  • Det är frivilligt för medlemsländerna att ingå marginalkontrakt med elproducenter.

  • Marginalkontrakt kan användas för att underlätta investeringar i nya produktionsanläggningar eller för att förlänga livslängden eller kraftigt utöka befintliga anläggningar.

  • Marginalkontrakt kan endast tecknas för vindkraft, kärnkraft, solenergi, vattenkraft utan dammar och geotermisk energi.

  • Medlemsländerna har möjlighet att antingen erbjuda marginalkontrakt för enskilda kraftslag eller välja en teknikneutral strategi som omfattar alla fossilfria kraftslag.

Marginalkontrakt har tidigare använts globalt för att stödja över hälften av den havsbaserade vindkraften samt för kärnkraftsutbyggnad i Storbritannien.

EU-parlamentet planeras rösta om förslaget under mars 2024 och förväntas formellt godkännas av parlamentet och ministerrådet samma månad.