Bundeswirtschaftsminister Robert Habeck (Gröna) har återigen försvarat beslutet att inte förlänga driftstiden för de sista tyska kärnkraftverken. Han betonar att frågan prövades utan förutfattade meningar och med energiförsörjningens säkerhet i fokus. Vid utfrågningen i den parlamentariska undersökningskommittén nyligen för kärnkraftsfrågor förklarade han att beslutet fattades i en tid av energikris orsakad av Rysslands invasion av Ukraina.
Habeck inledde sitt framträdande med att beskriva den energipolitiska situationen vid hans tillträde. Han menar att Tyskland då befann sig i en svag position medan Ryssland hade ett starkt inflytande över Europas energimarknad. Särskilt pekade han på de nästan tomma gaslagren i Tyskland vid början av 2022 och hotet om att Ryssland skulle strypa gasleveranserna.
För Habeck och den nuvarande regeringen var det centralt att säkra energiförsörjningen utan att förbryta sig mot tidigare fattade beslut om kärnkraftsavvecklingen. Men oppositionen, särskilt kristdemokraterna CDU och FDP, fortsätter att kritisera regeringen för att ha försatt Tyskland i en energimässigt svagare position.
Varför en förlängning av kärnkraften inte bedömdes nödvändig
Våren 2022 beslutade regeringen att pröva om en förlängning av de tre kvarvarande kärnkraftverken kunde bidra till att säkra energiförsörjningen. En rad alternativ diskuterades, inklusive en fortsatt drift under reducerad effekt. Slutligen föll valet på en begränsad förlängning som lät reaktorerna vara i drift till våren 2023.
Habeck betonar att huvudfrågan alltid var energiförsörjningens säkerhet. De analyser som regeringen hade tillgång till visade att en fortsatt drift av kärnkraftverken endast skulle ha en marginell effekt på gasförbrukningen, motsvarande en promille av den totala gasanvändningen. Dessutom hade kraftverksägarna varnat för att en mer omfattande förlängning hade krävt nya bränslestavar, vilka inte skulle ha varit tillgängliga förrän efter vintern 2022/23.
Kritik mot tidigare regeringar
Efter Habecks utfrågning var det kansler Olaf Scholz (Socialdemokratiska SPD) som skulle ge sin syn inför kommittén. Scholz tog i oktober 2022 beslutet att använda sin rätt att styra regeringspolitiken och förlängde driften av de tre sista reaktorerna i ytterligare tre och en halv månad. Habeck framhöll att han personligen var beredd att acceptera detta beslut, men att en längre förlängning förhindrades av att finansminister Christian Lindner ( Liberala FDP) krävde en betydligt mer omfattande fortsatt drift.
Habeck i ordduell med CDU
Vid utfrågningen riktade Stefan Heck (CDU), ordförande för undersökningskommittén, kritik mot Habeck. Heck menade att ministeriet felaktigt hade presenterat synpunkterna från en enskild kraftverksoperatör som om de representerade hela branschen. Habeck avfärdade anklagelsen och anklagade Heck för att förvränga bilden av beslutsprocessen.
– De dokument du visar styrker snarare min än din version av händelseförloppet, svarade Habeck.
Tysklands långa väg mot kärnkraftsavveckling
Debatten om kärnkraft i Tyskland har pågått i decennier. Efter Tjernobylkatastrofen 1986 växte motståndet mot kärnkraft kraftigt, och under Gerhard Schröders regering i slutet av 1990-talet beslutades en stegvis avveckling. Angela Merkels regering pausade planerna 2010 men svängde efter Fukushimaolyckan 2011 och fastställde en slutlig nedstängning till 2022. Beslutet att avveckla kärnkraften förblev kontroversiellt, särskilt efter energikrisen 2022.
Källa: Merkur