En stabil och pålitlig elförsörjning är avgörande för industrins fortsatta bidrag till ekonomisk tillväxt. IKEM välkomnar därför regeringens satsning på ny kärnkraft men betonar behovet av fler insatser för att stärka elsystemets motståndskraft.
Regeringen har idag lagt fram förslag om statligt stöd till kärnkraftsinvesteringar – en viktig åtgärd för att säkra elförsörjningen, särskilt i södra Sverige. Samtidigt behövs kortsiktiga lösningar för att snabbt öka tillgången på el.
– Industrins elbehov beräknas öka med 55–70 TWh fram till 2035. För att möta denna efterfrågan krävs en snabbare utbyggnad av elproduktionen, långt innan nya kärnkraftsreaktorer står klara, säger Malin Johansson, energi- och klimatexpert på IKEM.
IKEM föreslår att regeringen inom Kraftklivet satsar på gasturbiner och batterier för att stärka elsystemet.
– Gasturbiner kan placeras nära industrikluster och snabbt bidra med el vid hög belastning, samtidigt som de kan drivas med fossilfria bränslen. I kombination med batterier kan också kortvariga svängningar i elsystemet hanteras, vilket minskar risken för effektbrist, säger Malin Johansson.
Hon lyfter även vikten av stöd till havsbaserad vindkraft där landbaserad vind inte är ett optimalt alternativ.
Kemiindustrin, raffinaderier och läkemedelsindustrin står inför omfattande omställningar, där fossil råvara ska ersättas av fossilfri vätgas, återvunnet kol och bioråvara. Elektrifiering av processer och satsningar på koldioxidinfångning kräver dessutom betydligt mer el.
Samtidigt som behovet av effekt ökar snabbt, närmar sig klimatneutralitetsmålen. IKEM har länge efterfrågat tydliga och förutbestämda delmål för elproduktionens utbyggnad.
– Företag vill inte betala höga avgifter för utsläpp i årtionden när de har möjlighet att ställa om – om bara elen finns. Att bygga ett stabilt elsystem med hög effektkapacitet innebär inga risker. Tvärtom kan ett överskott av stabil el locka nya investeringar till Sverige. Därför får kortsiktiga lösningar inte skjutas upp, säger Malin Johansson.
