Den internationella fusionsreaktorn ITER har presenterat en ny tidsplan för sin första driftsfas, med målet att genomföra deuterium-deuterium fusionstester år 2035, följt av fullständig drift med magnetisk energi och plasmström. Denna uppdatering meddelades under ITER-rådets 34:e möte, där framsteg och nya planer ställdes fram.
Pietro Barabaschi, generaldirektör för ITER, har sedan han tillträdde för två år sedan arbetat för att skapa en "realistisk" projektplan. Den tidigare fastställda tidslinjen från 2016 planerade för den första plasman år 2025, men nya mål och uppgraderingar har nu presenterats.
Från provdrift till fullskalig forskningsoperation
Fokus för den nya planen är att snabbt påbörja substantiella forskningsoperationer. Detta ska uppnås genom att konsolidera sammanställningen av tokamaken, förbättra förmonteringstestningen och minska riskerna i maskinmonteringen och idrifttagningen. Genom hela denna fas kommer projektet att genomlöpa kritiska tekniska milstolpar som är relevanta för det globala innovationsprogrammet för fusion.
- Potentialen för säker lagring i Gassum är stor, men nu måste vi genomföra nödvändiga studier för att visa på säker och effektiv lagring i Gassum, och naturligtvis kommer vi att dra nytta av viktiga lärdomar från Greensand, säger Mads Gade, landschef för Ineos Energy Danmark.
ITERs fusionsprojekt tar sikte på nytt måldatum
Enligt det uppdaterade förslaget, som ska utvärderas ytterligare för att inkludera ökade kostnader och schemaimplikationer, planerar ITER nu att den första fasen av operationer inkluderar deuterium-deuterium fusion år 2035. Denna fas ska sedan möjliggöra övergång till fullständig fusionskraft i deuterium-tritium fasen.
En global satsning på fusionsforskning
ITER är ett stort internationellt projekt för att bygga en tokamak-fusionsanordning som ska visa på fusionens genomförbarhet som en stor och koldioxidfri energikälla. Målet är att driva anläggningen med 500 MW (kontinuerligt i minst 400 sekunder) med 50 MW uppvärmningseffekt från plasma. Projektet involverar 33 nationer med EU som står för nästan hälften av byggkostnaderna, medan de övriga sex medlemmarna (Kina, Indien, Japan, Sydkorea, Ryssland och USA) bidrar lika.
På mötet bekräftade ITER-rådets medlemmar sitt stöd för projektet och betonade att "de fusionsoperationer som försöks av ITER fortsatt är starkt relevanta för global fusionsforskning och de nationella fusionsprogrammen hos ITER-medlemmarna".
Utmaningar och framsteg
Fördröjningarna i projektet kan tillskrivas flera faktorer, inklusive pandemin och problem med svetsfogar och korrosionsinducerade sprickor. Barabaschi erkände i oktober 2023 att även utan dessa problem skulle man inte ha mött deadline för den första plasman 2025.
Rådet noterade framsteg i reparationerna och slutförandet av tillverkningen av alla toroidala fältspolar, som anses vara en av de mest tekniskt utmanande komponenterna. Trots utmaningarna underströk rådet den starka vikten av ITERs uppdrag och engagemanget från alla medlemsländer att fortsätta stödja projektets framgång.
Källa: Nuclear World News
4