Ett avtal har slutits för att förlänga Generation IV International Forum, ett samarbete för forskning och utveckling av innovativa kärnkraftsreaktorer. William D. Magwood IV, generaldirektör för OECD:s kärnkraftsbyrå (NEA), berättar om forumets arbete och framtidsplaner.
Generation IV International Forum (GIF) bildades i januari 2000 som ett samarbete mellan länder för att utveckla nästa generations kärnkraftssystem.
Ett samarbete som startade år 2000
Syftet är att göra fjärde generationens kärnreaktorer redo för kommersiell drift senast år 2030. Det ursprungliga avtalet löper ut i februari 2025. Bland medlemmarna finns Argentina, Australien, Brasilien, Kanada, Kina, Frankrike, Japan, Ryssland, Sydafrika, Sydkorea, Schweiz, Storbritannien, USA och Euratom.
Ryssland är dock inte en del av det nya ramavtalet. De flesta andra länderna förväntas fortsätta delta i forumets andra fas, där OECD:s kärnkraftsbyrå fungerar som sekretariat. USA, Storbritannien, Kanada, Frankrike, Japan och Schweiz har hittills anslutit sig till denna fas.
Hur startade forumet?
– Det första mötet för GIF hölls i januari 2000 mitt under en snöstorm i Washington, D.C. Vi ville se vad andra länder gjorde inom forskning och utveckling av kärnteknologi. Efter det första mötet insåg vi att det inte fanns någon anledning för alla att arbeta på exakt samma forskning separat. Därför skapade vi ett formellt samarbete – och ungefär ett år senare bildades Generation IV International Forum.
Samarbete och nationella intressen
– När GIF bildades bedrevs forskningen huvudsakligen av statliga institutioner och laboratorier, vilket gjorde samarbetet enklare. Vi i USA hade redan bilaterala samarbeten med Frankrike, Japan, Sydkorea och andra länder, så detta var en naturlig utveckling. Det var dock första gången så många länder samarbetade i en så stor skala.
Viktiga framsteg hittills
– Att själva forumet existerar och fortsätter vara aktivt är en stor bedrift. GIF har sammanställt omfattande material om olika reaktormaterial som är tillgängliga för alla medlemmar. Generation IV:s materialhandbok har blivit en viktig resurs för forskare. Vid en GIF-konferens nyligen presenterades mer än 200 vetenskapliga artiklar, vilket visar på den stora bredden av pågående forskning.
Vilka teknologier undersöks?
– När GIF startades genomförde vi en omfattande analys av olika reaktorkoncept och valde ut sex teknologier: gaskylda snabba reaktorer, blykylda snabba reaktorer, smält salt-reaktorer, natriumkylda snabba reaktorer, superkritiska vattenkylda reaktorer och mycket högtemperaturreaktorer.
Kommer fjärde generationens reaktorer att bli verklighet i denna fas?
– GIF har aldrig varit ett organ för att kommersialisera teknik, utan ett forum för forskning. Vi trodde att regeringar skulle samarbeta för att demonstrera teknologier som smält salt-reaktorer eller högtemperaturreaktorer. Men nu ser vi att den privata sektorn tar över utvecklingen. Vårt fokus i den nya fasen blir att föra över den kunskap som GIF byggt upp till de aktörer som faktiskt utvecklar reaktorerna.
Hur har utvecklingen gått jämfört med förväntningarna?
– Vi trodde att fjärde generationens reaktorer skulle bli verklighet på 2030-, 2040- eller 2050-talet. Nu ser vi att utvecklingen går snabbare och att flera projekt kan bli kommersiella redan under 2020-talet.
Vilken reaktortyp har bäst förutsättningar att bli först?
– Högtemperaturreaktorer har stora möjligheter. Vi har löst de flesta tekniska utmaningarna, och TRISO-bränslet har utvecklats till en mycket hög standard. Det finns redan flera företag som utvecklar dessa teknologier för kommersiell användning.
Hur har synen på fjärde generationens kärnkraft förändrats?
– Förr trodde vi att statliga laboratorier skulle driva utvecklingen. Nu ser vi att den privata sektorn leder arbetet, vilket är lovande eftersom företag kan rikta teknologin efter faktiska behov och marknadens krav.
Regeringarnas intresse för forumet kvarstår
– Absolut. Nya länder, som Storbritannien och Australien, har anslutit sig. Det nya avtalet fokuserar mer på samarbete mellan offentlig och privat sektor, vilket speglar hur världen har förändrats sedan det första avtalet.
Framtida prioriteringar och utmaningar
– Vårt största mål är att få ut vår kunskap till de privata aktörer som utvecklar teknologierna. Vi behöver också säkerställa att det finns en ny generation ingenjörer och forskare för att bygga och driva framtidens reaktorer.
Reglering och framtidens utsikter
– Regleringsfrågor blir en stor utmaning. Länder måste anpassa sina regelverk för dessa nya teknologier. Men vi ser att några länder redan leder vägen och att andra kommer att följa deras exempel. Framtiden för kärnkraft är ljusare än någonsin tidigare.
Källa: Nuclear World News