Världen ser en ny våg av satsningar på kärnkraft, och prognoser pekar på en rekordhög produktion under 2025. Diskussionen kretsar kring om små modulära reaktorer eller en förlängning av livslängden för befintliga anläggningar är den mest effektiva vägen framåt.
Ny kärnkraftsera på ingång
Efter flera årtionden av tillbakagång ser världen nu en återvändande satsning på kärnkraft. Drivkraften är tekniska framsteg och behovet av att tillgodose den växande energiefterfrågan från bland annat IT-sektorn utan att kompromissa med klimatmålen. Enligt Internationella energiorganet (IEA) väntas kärnkraftsproduktionen nå rekordnivåer 2025.
– Det är tydligt att den kärnkraftsrenässans som IEA förutspådde är i full gång, med en rekordhög elproduktion från kärnkraft under 2025, säger IEA:s chef Fatih Birol.
För närvarande byggs mer än 70 gigawatt ny kärnkraftskapacitet globalt, en av de högsta nivåerna på 30 år. Samtidigt planerar fler än 40 länder att utöka kärnkraftens roll i sina energisystem.
Modulära reaktorer kontra livstidsförlängning
Många ser små modulära reaktorer som en lösning på kärnkraftens utmaningar. Dessa byggs i fabrik och installeras på plats, vilket gör dem snabbare och billigare att producera jämfört med traditionella reaktorer.
Men nya studier pekar på att små modulära reaktorer kan öka mängden kärnavfall som behöver hanteras. En rapport från Stanford University visar att avfallsvolymen kan bli två till trettio gånger större än vid konventionell kärnkraft, vilket skapar utmaningar för avfallshanteringen.
En växande skara experter argumenterar för att det istället vore mer kostnadseffektivt att förlänga livslängden för befintliga reaktorer. I USA genomgår just nu 22 reaktorer en avvecklingsprocess, trots att många av dem fortfarande har decennier kvar av sin livslängd.
– Många kärnkraftverk byggdes för att drivas i 40 år, men med rätt underhåll och tekniska uppgraderingar kan de fungera i 60 eller till och med 80 år, rapporterar Global Financial Market Review.
Längre livslängd kan bli verklighet
Forskare menar att med fortsatt utveckling skulle existerande reaktorer kunna drivas ännu längre.
– Vi har redan idag den teknik som krävs för att köra befintliga anläggningar i minst 80 år, och vi ser inga stora hinder för att förlänga detta till 100 år, säger Luca Oriani från Westinghouse Electric Company till Financial Times.
En annan fördel med att modernisera gamla reaktorer är att de kan få en högre verkningsgrad och därmed producera mer energi.
Gamla reaktorer kan startas om
Att återstarta nedlagda reaktorer innebär ofta en omfattande byråkratisk process, men det finns redan exempel på att det sker. I USA har Palisades kärnkraftverk i Michigan fått klartecken att starta om, efter att ha stängts 2022. Projektet får nästan 2 miljarder dollar i statligt stöd och beräknas vara i drift igen i oktober 2025.
Jämfört med kostnaderna för nya reaktorer är det en betydligt mer prisvärd lösning. Vogtle-anläggningen i USA, det enda nybyggda kärnkraftverket på decennier, blev sju år försenat och 17 miljarder dollar dyrare än planerat.
Framtiden för kärnkraft ligger sannolikt i en kombination av nya teknologier och förlängd driftstid för befintliga anläggningar. Oavsett vägval tycks en sak vara klar – kärnkraftens roll i energiförsörjningen kommer att fortsätta växa under de kommande åren.
Källa: OilPrice.com