Ett av de ämnen som man kommer att fördjupa sig i under Panndagarna 2016 är förbränning och luftutsläpp. Bland annat kommer Christer Mauritzson från GE Power att tala om hur energieffektivisering kan uppnås genom optimering av rökgasreningsanläggningar vid pappersbruk i Sverige. Magnus Andreas Holmgren från SP kommer även att presentera de två nya handböckerna Emissionsmäthandbok 2015 och Handbok EN 14181 utgåva 2, som SP arbetat med. Dessutom kommer ämnet turbiner att diskuteras och både en ombyggnad av en turbin och ett turbinhaveri kommer att behandlas.
Christer Mauritzson från företaget GE Power (tidigare Alstom Power), som bland annat är en världsledande leverantör av rökgasreningssystem, fokuserar i årets presentation under Panndagarna på effektbesparing i samband med rökgasrening med elfilter på pappersbruk.
– Vi märker mer och mer att våra kunder vill optimera och förbättra sina processer. Att minska effektförbrukningen är ett krav och att sänka utsläppen är ett annat. Ibland kan man faktiskt göra både och, säger Christer Mauritzson.
Effektbesparing
När det gäller de flesta processerna i pappersbruken menar Christer Mauritzson att man oftast behöver få in mer effekt i elfiltret för att sänka utsläppen, vilket man kan åstadkomma med hjälp av företagets högfrekvenslikriktare SIR (Switched Integrated Rectifier). Han påpekar emellertid också att man ibland ligger en bra bit under de utsläppsgränser som gäller för den aktuella processen.
– Då har man stor potential att spara effekt på sitt elfilter, 60 till 70 procent eller kanske mer, genom att krypa upp lite närmare gränsen, förklarar Christer Mauritzson.
Christer Mauritzson berättar också att de kan sitta hemma på kontoret och styra optimeringen ute hos kunden. När de drar ner på strömmen på ett smart sätt kan de nämligen se direkt hur effekten går ner och hur utsläppen går upp något, utan att komma för nära den lagstadgade gränsen för stoftutsläpp.
Störst möjlighet till effektbesparing har man enligt Christer Mauritzson när processen inte körs på maximal kapacitet.
– Vi har lång erfarenhet av att samarbeta med den svenska pappersindustrin så vi kan med vår processkunskap i förväg ge en indikation på möjlig effektbesparing om vi bara får de aktuella förutsättningarna. Om kunden finner detta intressant kan vi dra igång projektet och förse dem med nödvändig utrustning för att nå den effektbesparing vi indikerat, säger Christer Mauritzson.
Nytt namn på kärt barn
Magnus Andreas Holmgren på SP, som varit projektledare för arbetet med både Emissionsmäthandbok 2015 och utgåva 2 av Handbok EN 14181, berättar att Emissionsmäthandbok 2015 är den fjärde utgåvan av det som tidigare hette Värmeforsks mäthandbok.
– Eftersom Värmeforsk nu är en del av Energiforsk så var vi tvungna att byta namn till denna utgåva. De tidigare utgåvorna har varit en "storsäljare" hos Värmeforsk och brukar ses i hyllorna på alla pannor och många industrier i Sverige, säger Magnus Andreas Holmgren.
Handboken började enligt Magnus Andreas Holmgren som ett projekt för att harmonisera hur emissionsmätningar genomfördes i Värmeforsks olika forskningsprojekt, men den har med tiden utvecklats till att bli ett allmänt uppslagsverk inom området. Eftersom det idag finns olika Europeiska, och till viss del internationella, standarder som reglerar området, tillägger han även att Emissionsmäthandbok 2015 medvetet utformats som ett svenskt tolkningsdokument till dessa standarder.
– Vi tror därför att den kommer att vara användbar för såväl ackrediterade mätkonsulter som för anläggningspersonal som själva vill utföra mätningar eller vill få bättre förståelse, menar Magnus Andreas Holmgren.
Han talar också om att SP planerar att erbjuda en kurs i innehållet.
Uppdaterad utgåva
Den andra utgåvan av Handbok EN 14181 publiceras enligt Magnus Andreas Holmgren inom kort av Avfall Sverige. Han berättar att standarden EN 14181 beskriver kvalitetssäkring av emissionsmätningar från avfallsförbränning och stora förbränningsanläggningar.
– Den nya utgåvan är reviderad med hänsyn till att det kom en ny version av standarden härom året, samt att lagstiftningen inom området också har reviderats nyligen. Nytt i handboken är också att den nu behandlar kvalitetssäkring av bestämning av koldioxidutsläpp till rapportering i systemet med handel med utsläppsrätter, förklarar Magnus Andreas Holmgren.
Turbinombyggnad
Från Mälarenergi kommer Niklas Gunnar för att redogöra för ombyggnaden och livslängdsförlängningen av en befintlig kondensturbin, som slutfördes under hösten 2015.
GE Power (tidigare Alstom Power), som var huvudleverantör i moderniseringsprojektet, uppgraderade två av turbinens tre rotorer för att kunna hantera ångflödet från Mälarenergis biopanna, som drivs av biomassa.
– De har utvecklat en unik och attraktiv teknisk lösning för Mälarenergi som gör att vi kan fortsätta använda denna ångturbin flera år till, nu med ångmatning endast från vår biopanna vilket gör att den moderniserade ångturbinen kommer att producera fossilfri el och fjärrvärme, säger Niklas Gunnar, som är vice VD och affärsområdeschef för Värme på Mälarenergi.
Turbinhaveri
En representant från Eon kommer också att berätta om turbinhaveriet vid Åbyverket i Örebro den 6 oktober 2012 och redogöra för orsakerna till och följderna av haveriet.
En utredning som leddes av Mikael Palmgren, som är teknikchef på Eon i Malmö, kom fram till att olyckan i Åbyverkets turbinhall, som skedde vid driftsättning av en ny G4-turbin på 24 megawatt, huvudsakligen berodde på att turbinens övervarvsskydd var felaktigt anslutet och därför i praktiken var ur funktion redan då turbinen startades. Den resulterade branden, som pågick i nästan sex timmar, ledde till omfattande skador på Åbyverket, men lyckligtvis inga personskador.
Efter att turbinhallen återställts lyftes en ny turbin in i december 2013. Den nya turbinen är av samma typ som den ursprungliga turbinen, men med ett antal tillägg. Bland annat har det digitala övervarvsskyddet kompletterats med ett mekaniskt övervarvsskydd och ett splitterskydd har lagts till över höghastighetskopplingen. Dessutom tillämpades utökade driftsättningsrutiner då turbinen togs i drift.
