Sveriges framtida roll som industrination är beroende av elproduktionen. Ska Sverige klara övergången till en grön transport- och industrinäring krävs i runda tal en fördubbling av elproduktionen fram till 2035 för att möta kommande elbehov. Om detta finns det en omfattande koncensus bland politiker, företrädare för industrin och branschfolk i allmänhet.
Regeringens förslag till finansiering av ny kärnkraft har presenterats och mötts av kritik som huvudsakligen inriktat sig på kostnaderna. Investeringar om 400 miljarder kronor är vad som krävs för att bygga fyra- till sextusen megawatt ny kärnkraft enligt regeringens utredning. Delar av kritiken handlar om att en prisgaranti på 80 öre per kilowattimme under 40 år kommer att drabba hushållen om elpriset sjunker under nivån för prisgarantin, vilket många analytiker tror.
Kritikerna som menar att ny kärnkraftsutbyggnad kommer att. betalas av elkonsumenterna är en grov förenkling av regeringens förslag. Utredningen om finansieringen av ny kärnkraft är väl underbyggt och som måste ses i sin helhet. Samhällets investeringar betalas alltid av skattebetalarna på ett eller annat vis och syftar till samhällsnytta i form av arbetstillfällen och ökad konkurrenskraft. Att hota medborgarna med ökade elkostnader om förslaget införs är närmast bedrägligt. Hushållens elräkningar är beroende av politiska överväganden, inte av huruvida kärnkraften byggs ut eller inte.
Att bygga nya kärnkraftverk är dyrt och de som ska bygga nya kärnkraftsanläggningar behöver långsiktiga spelregler i sin roll som investerare. I det här faller så handlar det om investeringar med ett tidsspann på 40 år och antagligen betydligt längre. Därför måste en framtida finansieringsmodell ge kärnkraftindustrin rimliga villkor om vi vill se ny kärnkraft i Sverige. Prisgarantin på 80 öre per kilowattimme är en del av en sådan överenskommelse som egentligen inte har någon koppling till det faktiska elprisets utveckling under garantitiden utan ska ses som en del av överenskommelsen med kärnkraftsindustrin.
Få som talar om vad som händer om vi inte får en stabil och pålitlig elförsörjning i landet. Enligt Invest in Skåne har elbristen i syd lett till cirka 4 500 uteblivna jobb enbart i Region Skåne. Och Stockholms Handelskammare menar att elbristen i Stockholm kan leda till ett produktionsbortfall i på upp emot 900 miljarder kronor fram till 2031 samt en negativ påverkan på sysselsättningen som motsvarar minst 200 000 årsarbeten. Och om satsningarna i Norrland på fossilfritt stål ska realiseras behövs enorma mängder grön el.
Att kärnkraftsmotståndarna tar till vulgärargument som att hushållen får betala för ny kärnkraft får inte avhålla beslutsfattare från att se till att Sverige fortsatt ska vara en konkurrenskraftig industrination. Statens utredare Mats Dillén har gjort ett gediget arbete. Finansieringsmodellen han föreslår fungerar bra i länder som Kanada, Tjeckien, Sydkorea och Frankrike. Finansieringen av garantipriset görs genom en låg avgift eller elskatt som enligt utredningen kommer att kosta cirka två öre per kilowattimme.
Av Peter Höök
