1. Göteborg: Planer för nya Bio KVV
"Ellysepalatset", Göteborg Energis huvudkontor. Foto: Albin Olsson (Attribution-ShareAlike 3.0 Unported (CC BY-SA 3.0))
Det finns planer på ett nytt kraftvärmeverk i Göteborg, en omfattande anläggning där hemadressen bland annat kan bli Backa industriområde - Bio KVV som nu är i förstudiefas.
Förberedelser pågår för att lämna in ansökan om miljötillstånd samt ta fram underlag för kommande process kring ny detaljplan för området som berörs.
– Den fråga som är särskilt viktig för oss just nu handlar om logistiklösningen för bränslet. Vårt mål är att kunna lösa tillförseln med tågtransport ända fram till anläggningen genom att rusta upp och nyttja ett äldre industrispår samt växel, berättar Anna Svernlöv, chef för Göteborg Energis utvecklingsavdelning.
Varför just Backa beror delvis på just det industrispår som finns för tåg. Gällande transport till värmeverket nämner Göteborg Energi också lastbilar och båt som en möjlig lösning. Dock skulle det krävas 60-70 lastbilar per dygn för att försörja värmeverket med bränsle.
Ett första steg i processen är övergripande projektmål att färdigställa ett bioeldat kraftvärmeverk till 2022 för att nå kommunens mål om fossilfri fjärrvärme 2030.
2. Uppsala: Leder vägen mot förnybart
Sara Hansson Associate project manager, Vattenfall. Foto: Vattenfall
Vattenfall planerar att investera totalt 3 miljarder den närmaste sexårsperioden i klimatförbättrande åtgärder och inkluderar upphandling av ett nytt värmeverk. Bland annat ersätter Vattenfall torv och olja i Uppsala med förnybara biobränslen.
Utöver nytt värmeverk investerar Vattenfall fram till 2022 bland annat i konvertering av befintlig hetvattenpanna till biobränsle, livstidsförlänger pannan samt två äldre avfallsförbränningsanläggningar och konverterar två oljepannor till bioolja samt ytterligare miljöförbättrande åtgärder i Uppsala.
– I Uppsala Bio-oil Program, ”Biooljeprojektet” ska vi ersätta av fossilolja med bioolja, vilket innebär bygge av en 8 000 m3 biooljecistern inuti en av de befintliga oljecisternerna samt förändringar och förbättringar av två befintliga pannor. Klart under 2017, säger Sara Hansson Associate project manager, Vattenfall.
Biooljecisternen är uppförd samt täthetsprovad med vatten och vakuum, majoriteten av processmekanisk utrustning (ex pumpar, ventiler, rör) är installerade men en del elinstallationer kvarstår ännu. Fortums arbete med att konvertera befintliga pannorna (ex byta ut brännare) håller på att slutföras. Förberedelser inför drifttagning och testning pågår. Testerna sker i oktober-december i år.
– I Uppsala HVC Bioconversion, ”HVC-projektet” konverterar vi en befintlig hetvattencentral (HVC) från torv till träpellets, vilket innebär bygge av en silo och en kvarnbyggnad för pellets, ett transportband samt uppgradering av pannan bland annat nya brännare. Klart 2018.
3. Borås: Unikt miljö- och energicenter
Jonas Holmberg, Kommunikationschef Borås Energi och Miljö AB. Foto: Borås Energi och Miljö AB
Det har hänt mycket vid den nya pumpstationen på Gässlösavägen. Sponten som omgärdat pumpstationen dras upp för att kunna fortsätta återfylla runt byggnaden. Även betongarbete genomförs då valvet och golvet till första våningen gjuts. Pumpstationen består av tre våningar: en källardel med pump- respektive sumprum, en mellanvåning med elinstallationer och ett övre plan avsett för ventilation.
Rören gjuts in med tryckupptagande fläns för att kunna hantera eventuella tryckstötar som kan uppstå. Innanför väggen till vänster om rören sitter så kallade avasttankar. Avasttankarna funktion är att ta upp tryckstötar från pumparna så inte maxtryck överskrids i ledningarna. Under hösten levereras sex pumpar till Gässlösa och lyftas in i pumprummet. Pumparna kommer tillsammans att göra det möjligt att uppnå en maxkapacitet på 9 600 kubikmeter per timma vid fullt flöde. Detta är för att kunna klara extrema förhållanden och hantera stadens expansion som kommer att medföra ett större flöde till avloppsreningsverket i framtiden.
– Arbetet med överföringsledningarna och pumpstationen pågår med full kraft. Ledningsdragningen börjar närma sig centrala delar av staden och pumputrustningen håller på att installeras. Avloppsreningsverket börjar närma sig slutet och tidplanen säger att avloppsvatten kommer att börja renas i det nya avloppsreningsverket i början på sommaren 2018. Byggnationen av kraftvärmeverket har påbörjats och första steget är att grunden till pannhusbyggnaden håller på att gjutas. Under oktober månad kommer inflyttningen i den nya kontrollrums- och personalbyggnaden påbörjas, säger Jonas Holmberg, Kommunikationschef Borås Energi och Miljö AB.
I dagsläget räknas pumpstationen som uppförs på Gässlösavägen till en av Sveriges största.
LBC har också varit på plats med en mobilkran. Anledningen till detta var att montera skorstenen till kolfilterbyggnaden i avloppsreningsverket. Lyftet av den 18 meter höga skorstenen, som ska reducera lukterna från avloppet, gjordes utan större problem.
4. Sveg: Miljonsatsning på ny kraftvärme
Anders Wiklund, vd för Härjeåns Energi AB. Foto: Härjeåns Energi AB
I Svegs västra industriområde uppför Härjeåns Energi ett nytt kraftvärmeverk. Det nya verket ska byggas i anslutning till bolagets pelletstorkanläggning. Syftet är bland annat att bygga en effektivare torkpress för pelletstillverkningen med torv och andra biobränslen som bränsle.
Verket, som ska eldas med torv, skogsflis och bark ska också förse den närliggande torkanläggningen med energi. Ångan som genereras kommer i huvudsak att användas som torkmedel i befintlig tork samt för elproduktion.
– Just nu driftsätter vi pannan och har planerad påbörjad produktion av el och fjärrvärme inför de kommande månaderna, säger Anders Wiklund, vd för Härjeåns Energi AB.
Bolaget kommer att gå från att vara en stor elförbrukare, till att bli en elproducent.
– Detta handlar om en total investering på cirka 350 miljoner kronor som är väldigt viktig för oss. Vi stärker vår konkurrenskraft som pelletsproducent, i och med att vi får en mer kostnadseffektiv torkningsprocess. Samtidigt ger elproduktionen bolaget ytterligare intäkter, säger Anders Wiklund.
Kraftvärmeverket kommer att projekteras som delad entreprenad och kommer uppskattningsvis att bestå av 500 mindre entreprenader. Härjeåns Energi AB har anlitat Calambio Engineering AB för projektsamordning och upphandling.
5. Tidningspappersbruk investerar i biokraftanläggning
Text: Simon Matthis
Tidningspappersbruket Hylte bruk ligger vid Nissan i Halland. Foto: Stora Enso
Håkan Naij, brukschef på Hylte bruk. Foto: Stora Enso
Det planeras investeringar i biokraftvärmeverk för 16 miljarder kronor runtom i landet i år, och projekt för 6 miljarder håller på att realiseras. Förutom energibolag kommer även skogsindustrin med på ett hörn då både SCA och Stora Enso bygger biokraftanläggningar i Östrands respektive Hylte bruk.
Det är inte ofta det görs miljoninvesteringar i tidningspappersbruk. Hylte bruk vid Nissan i Halland är ett av Sveriges största tidningspappersbruk. Efter neddragningar av produktionskapaciteten 2012 och 2013 har ånga blivit över, som man låtit blåsa bort över taken. För att ta han om denna överskottsånga på ett lönsamt sätt kommer man att investera i en kondensturbin som ska generera el motsvarande uppvärmningskostnaderna för 2000 eluppvärmda villor.
Tack vare kondensturbinen kommer bruket öka sin självförsörjningsgrad av grön el från 10 till över 20 procent. Hylte bruk har i dag två pannor som eldas med returträ och förser fabriken med el och ånga till pappersproduktion och uppvärmning.
Kondensturbinen är en investering på drygt 70 miljoner kronor. Anläggningen kommer att placeras ovanpå kraftblocket. Om allt går enligt plan kommer turbinen börja mata ut ”grön” el på elnätet under tredje kvartalet 2018.
Stora Enso ska också investera (190 miljoner kronor) i Hylte bruk på en fullskalig biokompositanläggning i det gamla sliperiet. Den beräknas tas i drift under första kvartalet 2018. Enligt företaget kommer den att skapa jobb för ytterligare 20 heltidsanställda.
– Det är fantastiskt kul att inom så kort tid sedan förra investeringsbeslutet återigen få meddela ett nytt positivt besked, sade Håkan Naij i ett pressmeddelande efter det att fabriken fått grönt ljus för kondensturbinsatsningen.
6. Energiöverskott i Östrand kan bli drivmedel
Text: Simon Matthis
Bild på fabriken vid Obbola utanför Umeå. Foto: SCA
SCA har byggt en pilotanläggning för produktion av biodrivmedel och kemikalier vid sin fabrik i Obbola utanför Umeå. Fungerar piloten till belåtenhet, ekonomiskt och tekniskt sett, kan Östrands massafabrik i Timrå bli platsen för en fullskaleanläggning för biodrivmedel. Här vill SCA bygga en ett biobränsleraffinaderi för drygt en miljard kronor enligt Sundsvalls Tidning.
Med 11 miljoner kronor i bidrag från Energimyndigheten har SCA investerat knappt 40 miljoner själva i pilotanläggningen i Obbola. Anläggningen har just kört igång. Här kommer man i ett första steg att producera ligninolja från restprodukten svartlut och sedan förädla den till både biodiesel och biobensin. Tekniken är egenutvecklad och bygger på tidigare utvecklingsprojekt.
Obbola-piloten
Obbola-piloten kommer bara att producera 1-2 liter biodrivmedel i timmen, men den ska ändå vara storskalig nog för att ge realistiska produktionsförutsättningar för att testa processen och teknikens funktionsduglighet. Man kommer även att utvärdera ekonomin av en uppskalning av tekniken.
– Det här är en pilotanläggning där vi ska testa processens potential och utvärdera tekniken. Vi ser dock stor potential i möjligheterna att kunna producera biodrivmedel som kan ersätta diesel eller bensin i vanliga fordon. säger Mikael Källgren, vd för SCA Energy, i ett pressmeddelande.
