USA satsar på fusionsforskning

USA:s utökade budget för fusionsforskning innebär bland annat att de under 2014 kommer att bidra med 200 miljoner dollar till den internationella fusionsreaktorn ITER, som planeras tas i drift 2027. Foto: ITER Organization

Efter de senaste två årens nedskärningar har USA:s kongress nu beslutat att i år spendera 100 miljoner dollar mer på fusionsforskning än under förra året, vilket till och med är 47 miljoner dollar mer än vad president Barack Obama ursprungligen begärde.

Totalt betyder det att USA under 2014 kommer att satsa strax över en halv miljard dollar på fusion, varav 200 miljoner dollar går till det internationella fusionsprojektet ITER och 305 miljoner dollar ska finansiera inhemska forskningsprogram.

- Det var en stor lättnad. Administrationens budget har lamslagit det pågående forskningsprogrammet och det här återställer den till vad den var under budgetåret 2012, vilket är toppen, säger Stewart Prager, chef för Princeton Plasma Physics Laboratory som förra året tvingades göra sig av med ett flertal forskare.

Målet med forskningen är att göra det möjligt att med hjälp av fusion producera stora mängder energi, utan utsläpp av växthusgaser eller farlig strålning, genom att slå samman väteisotoperna deuterium och tritium, som kan utvinnas ur vanligt havsvatten och små mängder litium.

- Det blir inga föroreningar. Det finns inga vapentillämpningar. Bränslet är tillgängligt för alla nationer, säger Miklos Porkolab som är chef för Plasma Science and Fusion Center vid Massachusetts Institute of Technology.

Även om fusion åstadkommits i små forskningsreaktorer är kommersiella reaktorer emellertid fortfarande ganska avlägsna. Det brukar sägas att fusion ligger 30 år fram i tiden och alltid kommer att göra det, men med rätt finansiering behöver detta inte vara sant. Till exempel planeras den storskaliga fusionsreaktorn ITER i Frankrike, som får en stor del av kakan, att vara färdig till 2027, vilket skulle kunna leda till att fusionskraft börjar levereras till elnätet redan 2040.

Just nu ligger fokus emellertid på mer kortsiktiga åtgärder, som att få tillbaka forskningen på rätt spår och att se till att finansieringen inte sinar igen.

- Den nya budgeten håller hälsan uppe, men den löser inte problemet för nästa år och året därpå. I fusionsprogrammet behöver vi en mer långsiktig plan och stabilitet på lång sikt så att forskningsmiljön är mindre flyktig än vad den varit, förklarar Prager.