Som ett fortsatt steg i riktningen mot en bredare konferens som fokuserar på hela massabrukets kemikalieåtervinning kommer det i årets program för Sodahuskonferensen, som är en del av Energi- & Industridagarna 2019 som hölls 13 november, med flera inslag om indunstning. Till exempel kommer Erik Karlsson från Chalmers att prata om minskad inkrustering vid återförsel av spjälkvätska och Terho Saaristo från Adven kommer att berätta om en ny unik MVR-indunstning vid Kotkamills massabruk i Finland.
Text: Alarik Haglund
Erik Karlsson berättar att de på Chalmers förstått att det finns ett stort intresse inom massaindustrin för vilken effekt spjälkvätska har på inkrustering i samband med indunstningen. För drygt ett år sedan bestämde de sig därför för att börja forska på detta.
I sin presentation kommer han att prata om två olika delstudier.
- I en studie har vi utvecklat ett verktyg för att automatiskt gå igenom bruksdata från indunstningen och titta efter trender för att hitta inkrusteringsmönster. Sedan har vi korrelerat dessa mönster till spjälkvätskeflödet och fått intressanta resultat, säger Erik Karlsson.
På ett av de tre massabruk som de undersökt rapporterar han att de sett en effekt som medför att det när man tillsätter spjälkvätska blir mindre inkrustering.
Restprodukt
Under indunstningen kokas vattnet bort från den svartlut som kommer från kokeriet för att koncentrera upp den innan den eldas i sodapannan och Erik Karlsson talar om att svartluten innehåller både upplösta vedämnen och mycket kokkemikalier.
- Det finns framförallt stora mängder natriumkarbonat och natriumsulfat i svartluten och när den koncentreras upp börjar dessa salter att fällas ut på värmeväxlarytorna. Då får vi det vi kallar för inkrustering, det vill säga att det bildas beläggningar på värmeväxlarytorna i indunstaren som isolerar och gör att den tappar kapacitet, förklarar Erik Karlsson.
Han berättar också att spjälkvätska är en restprodukt från talloljekokeriet.
- Svartlut innehåller även en del såpa, i alla fall om den är från barrlut. Denna såpa kan omvandlas till tallolja, som det har blivit populärt att göra diesel av eftersom det är ett förnybart drivmedel. När såpan omvandlas till tallolja så surgörs den och den restsyra som blir över från processen kallas för spjälkvätska, beskriver Erik Karlsson.
Spjälkvätskan, som normalt sett körs tillbaka till indunstningen, kan enligt Erik Karlsson innehålla ämnen som påverkar inkrusteringen.
Försök i pilotskala
Erik Karlsson påpekar emellertid att den effekt som de i den första delstudien konstaterat att spjälkvätskan har på inkrusteringen inte är konsekvent.
- Ibland har den effekt och ibland inte och för att förstå det här bättre har vi gjort försök i pilotskala med en pilotindunstare vi har här på Chalmers, säger Erik Karlsson.
Så långt som de kommit hittills i denna delstudie berättar han att de ser samma sak, det vill säga att spjälkvätskan ibland har effekt på inkrusteringen och ibland inte.
- För tillfället försöker vi förstå varför och gräva mer i det här, men vi har inga svar på det än, avslutar Erik Karlsson.
MVR-indunstning i två steg
För att minska ångförbrukningen för indunstningen på Kotkamills massafabrik i Finland bygger företaget Adven en ny unik MVR-indunstning i två steg. Terho Saaristo, som är chef för konceptutveckling på Adven, berättar att förberedelserna påbörjades redan förra året genom att de gjorde plats för den nya utrustningen i det begränsade utrymmet på det gamla bruket. I år har sedan den första av de två nya MVR-indunstarna, som är baserade på en sluten ångcykel, installerats och tagits i drift.
- Alla delar av den existerande indunstningen är fortfarande i drift, även de äldsta delarna från 1960-talet, och den nya MVR-indunstaren fungerar som ett komplement, säger Terho Saaristo.
Han tillägger emellertid att nästa steg av projektet är i full gång och att de nästa år ska ta bort de gamla indunstarna och installera ytterligare en ny MVR-indunstare.
- Hela massabruket kommer då att vara beroende av den nya MVR-indunstningen, kommenterar Terho Saaristo.
Halverad ångförbrukning
Även om den utrustning de använder är baserad på befintlig teknik förklarar Terho Saaristo att det som gör projektet unikt är att de utnyttjar MVR-tekniken i större utsträckning än tidigare.
- Fyra bruk i Finland har installerat MVR-indunstare som ett komplement för att öka kapaciteten hos indunstningen, men MVR-indunstarna har bara stått för en liten del av den totala indunstningskapaciteten. I det här fallet står MVR-indunstningen för större delen av brukets indunstningskapacitet, säger Terho Saaristo.
Han talar också om att de som en del av nästa steg av projektet ska installera utrustning som gör att ånga från kokeriet, som idag bara används för att värma vatten, även kommer att kunna utnyttjas i indunstningen.
När projektet är slutfört beräknas den nya MVR-indunstningen kunna halvera förbrukningen av ånga för indunstningen på massabruket jämfört med tidigare. Dessutom förväntas koldioxidutsläppen kunna minskas avsevärt.
