Elektrifieringens nyckelroll - Kompetensbrist hotar Sveriges framtid

Foto: Federico Beccari / Unsplash

Energimyndigheten har nu avslutat sitt uppdrag från regeringen att samordna en nationell satsning på kompetensförsörjning inom elektrifiering. Rapporten belyser bland annat behovet av en djupare analys av kompetenskraven inom kärnkraftssektorn, förbättrad samverkan mellan branschen och myndigheter samt en utökad tillgång till studie- och yrkesvägledare.

Elektrifieringen är central för övergången till ett fossilfritt energisystem, vilket är nödvändigt för att nå klimatneutralitet. Dessutom skapar den möjligheter för innovativa och hållbara företag samt nya arbetstillfällen. Trots dess potential bromsas utvecklingen av en påtaglig kompetensbrist.

– Vi står inför en omfattande samhällsutmaning som kräver samarbete, målmedvetenhet och uthållighet. För att Sverige ska förbli konkurrenskraftigt och klara klimatomställningen behöver fler lockas till denna framtidsbransch, säger Caroline Asserup, tillförordnad generaldirektör på Energimyndigheten.

Den nya rapporten bygger vidare på en delrapport från 2023 som identifierade akuta kompetensbehov. Nu föreslås ytterligare åtgärder för att täcka både kort- och långsiktiga behov. Ett av förslagen är att universitet och högskolor erbjuder fler utbildningar som stöder samhällets elektrifiering, inte bara vidareutbildningar för dem som redan är verksamma i branschen.

Ökad konkurrens om kvalificerad arbetskraft

Elektrifieringen kräver en bred kompetens som spänner över många olika yrken och tekniska områden. Kärnkraftens ökade betydelse för energiomställningen förstärker denna utmaning. På lång sikt förväntas hård konkurrens om kvalificerad arbetskraft, särskilt om flera länder samtidigt satsar på kärnkraft.

– På kort sikt ser vi att kompetensförsörjningen inom elnätssektorn är särskilt kritisk. Att säkra tillgången på kompetens till elektrifieringens olika områden är avgörande, säger Marie Claesson, projektledare på Energimyndigheten.

Utbildningssystemet spelar en nyckelroll, men även arbetskraftsinvandring, yrkesvägledning och omställningsutbildningar är viktiga. Därför föreslår myndigheten bland annat att tillgången till yrkes- och studievägledare förbättras i hela landet.

– För att attrahera fler studenter, särskilt unga och kvinnor, till tekniska och naturvetenskapliga utbildningar måste vi förändra gamla stereotyper och öka kunskapen om elektrifieringens betydelse. Många yrken inom elektrifiering är fortfarande relativt okända, vilket gör informationsinsatser nödvändiga, avslutar Marie Claesson.