Efterfrågan på flytande naturgas (LNG) minskar, och infrastrukturen som byggts upp för att hantera gasen är överdimensionerad. En nyligen publicerad rapport från det tyska ekonomidepartementet kritiseras nu för att ha underskattat framtida gasimport via rörledningar och för att ha angett lägre kapacitet för LNG-terminalerna än vad som faktiskt är tekniskt möjligt.
Av de tyska LNG-terminalerna har anläggningen i Wilhelmshaven hittills mest aktivitet. Trots detta är kapaciteten långt ifrån utnyttjad, och de flytande terminalerna i Brunsbüttel och Mukran är ännu mindre belastade. Under 2023 tog Tyskland emot endast hälften av den mängd LNG som regeringen förutspått. De slutgiltiga siffrorna för 2024 är ännu inte fastställda, men förväntas vara låga.
Överkapacitet i tyska LNG-terminalerRedan våren 2023 varnade forskningsinstitutet New Climate Institute för att LNG-infrastrukturen riskerade att bli överdimensionerad. Analysen pekade på att gasimport från grannländer även framöver skulle kunna täcka det minskande behovet. En tidigare rapport från det tyska ekonomidepartementet anses ha underskattat framtida rörledningsimport och samtidigt angett lägre kapacitet för LNG-terminalerna än vad som tekniskt är möjligt.
Miljöorganisationer varnar för nya beroenden
För närvarande finns tre LNG-terminaler i drift i Tyskland, medan fyra är under uppbyggnad och ytterligare fem planeras. Den totala kapaciteten för dessa terminaler ligger på mellan tio och tretton miljarder kubikmeter gas per år. Med de nya terminalerna skulle kapaciteten kunna öka till över sjuttio miljarder kubikmeter, vilket motsvarar nästan hela Tysklands gasbehov.
Miljöorganisationer har länge varnat för att satsningar på LNG kan skapa nya fossila beroenden som i sin tur hämmar investeringar i förnybar energi. Dessutom är LNG knappast mer klimatvänligt än kol. Enligt det tyska federala ekonomidepartementet släpper LNG ut cirka 240 kilo koldioxid per megawattimme vid förbränning, jämfört med 380 kilo för brunkol. Men dessa siffror berättar bara en del av sanningen.
LNG:s dolda miljöpåverkan
Flytande naturgas består nästan uteslutande av metan – ett växthusgas som på tjugo års sikt är åttio gånger mer skadligt än koldioxid. Vid utvinning och transport av gasen läcker en del metan ut i atmosfären. Hur mycket som går förlorat varierar beroende på beräkningarna, men dessa utsläpp gör att LNG i vissa studier framstår som något mer klimatvänligt än kol, medan andra bedömer att det är ännu skadligare.
Utöver detta kräver LNG omfattande energi för att kylas ner, förvätskas, återuppvärmas och regasifieras. Transporten sker dessutom med enorma tankfartyg som ofta drivs av tung brännolja. En stor del av det LNG som Tyskland importerar kommer från USA, där gasen huvudsakligen utvinns genom fracking – en metod som innebär stora miljörisker och höga metanutsläpp.
Ingen plats för nya LNG-terminaler
Enligt Internationella energiorganisationens (IEA) netto-noll-scenario från 2022 är den befintliga globala LNG-infrastrukturen tillräcklig för att möta det behov som är förenligt med 1,5-gradersmålet. Trots detta planeras över 150 nya LNG-terminaler världen över fram till 2030. Enligt en rapport från Reclaim Finance skulle dessa nya terminaler kunna leda till utsläpp av tio miljarder ton koldioxidekvivalenter – lika mycket som alla kolkraftverk globalt släpper ut på ett år.
Banker och investeringar i LNG
Mellan 2021 och 2023 investerade banker och andra finansinstitut globalt 213 miljarder dollar i LNG-sektorn. Tyska finansinstitut stod för 7,6 miljarder dollar, med Deutsche Bank och Landesbank Baden-Württemberg som stora aktörer. Reclaim Finance uppmanar nu banker att sluta finansiera nya LNG-projekt, då dessa underminerar klimatmålen.
LNG och framtidens energi
Det tyska ekonomidepartementet hävdar att LNG-terminalerna i framtiden ska användas för import av grön vätgas eller vätgasderivat som ammoniak. Men det är ännu oklart hur detta skulle kunna ske på ett effektivt sätt. Förbränning av ammoniak producerar dessutom lustgas, ett växthusgas som är ännu kraftfullare än metan.
Att omvandla vätgas till syntetiskt metan som kan transporteras via LNG-infrastrukturen är tekniskt möjligt, men kräver att det koldioxid som används i processen först avskiljs från atmosfären, vilket är både energikrävande och dyrt. För att nå klimatmålen måste utsläppt koldioxid sedan lagras permanent – något som än så länge inte görs i tillräcklig skala.
Källa: Frankfurter Rundschau