Den tyska regeringen har bekräftat att den inte kommer att införa specifika skyldigheter eller kvoter för företag för att uppfylla EU:s mål om att 42 procent av den vätgas eller dess derivat som används i industrin ska vara förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung (RFNBO) år 2030.
– Istället arbetar vi för att nå målen och skala upp RFNBO genom en rad åtgärder och styrmedel, som klimatavtal, federalt stöd för industri och klimatskydd, IPCEI-stålprojekt samt finansieringsprogrammet H2Global, säger en talesperson för det federala ministeriet för ekonomi och klimatskydd.
Frågor om vätgaskonsumtionen
Tyskland har länge positionerat sig som en central marknad för förnybar vätgas. Beslutet att avstå från bindande kvoter väcker dock frågor om hur stor andel grön vätgas som faktiskt kommer att användas. Landet har redan investerat stora summor för att stimulera industrins användning av ren vätgas.
I den senaste omgången av klimatavtal, som fungerar som ett kontrakt för att täcka kostnaden för att byta från fossila bränslen till mer klimatsmarta alternativ, har mer än en miljard euro tilldelats fem projekt för industrins omställning med vätgas.
Regeringen har också anslagit miljarder i bidrag till stålindustrin för att installera direktreducerade järnverk och elektriska ljusbågsugnar som ersätter kolbaserad ståltillverkning.
H2Global har genomfört sin första upphandling av grön ammoniak genom ett tioårigt kontrakt finansierat av staten och planerar att inleda en ny upphandling av korttidskontrakt för inhemska industrier år 2026, där subventioner täcker prisdifferensen.
Industrins flexibilitet och ekonomiska utmaningar
Detta upplägg kan ge företag större handlingsfrihet att minska sina utsläpp på andra sätt än genom vätgas, vilket kan vara mer kostnadseffektivt. Frågan om ekonomins konkurrenskraft och levnadskostnader är närvarande i den politiska debatten.
Industrin har redan incitament att minska sina utsläpp genom EU:s utsläppshandelssystem, som gradvis avskaffar gratis tilldelning av utsläppsrätter för vissa branscher som använder stora mängder vätgas, exempelvis gödselindustrin.
Risk för brist på förnybar vätgas
Det finns en risk att industrin väljer lågkoldioxidvätgas framför RFNBO, eftersom den senare förväntas vara betydligt dyrare än exempelvis blå vätgas, som produceras från naturgas med koldioxidinfångning.
Flera gödselföretag i Europa, inklusive tyska SKW Piesteritz, har redan stängt ned delar av sin ammoniakproduktion på grund av höga energipriser och konkurrens från billigare rysk gödsel. Minskad inhemsk produktion av ammoniak kan leda till mindre behov av RFNBO för att nå EU-målen.
Tyskland kan missa EU:s mål
Data från BloombergNEF visar att Tyskland kan ha svårt att uppfylla sina åtaganden enligt RED III, som kräver mellan 300 000 och 400 000 ton grön vätgas per år till 2030.
– Om man bara ser till projekt som är i avancerade faser inhemskt, skulle Tyskland inte nå dessa mål, säger Adithya Bhashyam, senior analytiker för vätgas vid BloombergNEF.
Forskningsfirman spårar 100 000 ton årlig produktionskapacitet som antingen är i drift eller under uppbyggnad i Tyskland, samt ytterligare 90 000 ton från projekt som fått statligt stöd men saknar slutgiltigt investeringsbeslut.
Import kan eventuellt täcka underskottet om efterfrågan finns. Samtidigt har tyska stålföretag lagt ut anbud som kan resultera i en total leverans på 300 000 ton ren vätgas, men detta omfattar inte enbart RFNBO utan även billigare varianter av lågkoldioxidvätgas.
Politiska förändringar på gång
Tyskland går till val den 23 februari, och beroende på valutgången kan regeringens nuvarande strategi ändras.
– Vi kan inte spekulera om en framtida regerings prioriteringar, men den globala ekonomin har förändrats dramatiskt de senaste åren, säger Jorgo Chatzimarkakis, vd för Hydrogen Europe.
Han betonar att vissa EU-länder kan välja att kombinera tydliga regler för vätgasproduktion med flexibla strategier för att stimulera marknaden under en övergångsperiod. Den 26 februari presenterar EU-kommissionen sin strategi för ren industri, vilket kan få konsekvenser för vätgassatsningen i hela Europa.
Källa: Hydrogen Insight